Morfars blombär

Jag tog den här växten ur morfars lägenhet precis efter att han hade dött. Det satt ett rött fint bär på. Det röda bäret föll dock av under cykelturen ner till Böle.

För en månad sedan fick jag aprikosa blommor som nu tappats. Nå, ser det inte ut som att ett eller två bär skulle kunna spricka fram inom kort?

Galen gammal gubbe motas i Majorna

Igår förmiddag när jag kom cyklande på cykelbanan vid Ekedal försökte en urgammal gubbe på en urgammal moped köra på mig och såg full i fan och förbannad ut när jag lite förvånat försökte väja.

Senare på dagen när jag stod och tittade på Göteborgsvarvet vid typ Vänmötet hördes plötsligt ett ilsket brummande vid en av avspärrningarna. När jag tittar dit ser jag samma gubbe på samma moped försöka komma förbi repen och in på banan. Allt medan en funktionär handgripligen motar mopeden åt motsatt håll och gubben spottar och svär.

Allt som inte är förbjudet är önskvärt

Det är ju inte ovanligt att Jan Björklund kör sitt eget race och struntar i forskning. Den här gången manifesterar han sitt kunskapsförakt och fullständiga brist på förtroende för relevant expertis på ett flagrant sätt. Jag. Blir. Så. Trött.

Men förutom det då, sakfrågan:
Det som slår mig mest är att i varje uttalande från Björklund om både betyg från tidig ålder och skolk i betyget verkar han tro att skolan är totalt oförmögen till kommunikation med hemmet annat än via myndighetsutövning dvs betyg.

Att skolket inte skrivs in i betyget, något som alltså flera tunga remissinstanser motsatt sig, betyder ju knappast att "man kan komma och gå som man vill", det är ju snarast ett mycket konstigt sätt att se på verkligheten.

Nya tag, nytt liv

Om man verkligen kan blogga från telefonen med den här applikationen (Bloggeroid, tack Katrin!) så ser jag en helt ny tid framför mig. Har efterlyst och letat den möjligheten i mer än ett år utan resultat. Informationsspecialist eherm.
Got tons to do och huvudet fullt men ofta i kollektivtrafiken behöver man tömma sig på en del men på mer än 140 tecken. I tweet for life och nu även blog.

Smal teve och lätta bibliotek

Den senaste Public Service-debatten som har blossat upp har varit ganska intressant. Jag har noterat att moderaterna har varit tongivande i media (och med media menar jag P1), de är också de med mest avvikande åsikt från de övriga. Eller åtminstone mest hårdragen. Public Service ska endast sända sådant som de kommersiella kanalerna och aktörerna inte gör. Och de får inte finansiera en endaste del via sponsring (oftast gäller detta stora sportevenemang men moderaten Gustaf Hoffstedt som pratade i Studio ett idag var också kritisk till att man exponerades för Mercedesbilar i Stjärnorna på slottet). Detta vurmande för smalhet och motstånd till positiva tittarsiffror känns så främmande om man tänker på hur bibliotekens verklighet och värdering har kvantifierats de senaste åren.

För något år sedan fick jag på min dåvarande arbetsplats, ett litet folkbibliotek, reda på att vi måste skriva ner nya mål för vår verksamhet. De måste vara mätbara.
- Men hur mäter vi kvalitet? Hur mäter vi värdet av vårt demokratiska uppdrag? invände jag. Det var ett annat problem. De mål vi fick sätta upp för verksamheten var enkla att mäta. Öka utlånen, öka antalet besök på hemsidan, behålla personalstyrkan. Lätt att mäta men oanvändbart som mätare på hur verksamhetens syfte egentligen uppnåddes.

Biblioteken i Nacka kommun får inför varje budgetår sätta upp mål enligt de tre parametrarna utlån, besök, öppettider. Efter hur höga mål man satt får man sedan av kommunens pengar. Når man ej upp till målen får man betala tillbaks efter årets slut. Praktiskt men hämmande. Vart tar bibliotekets uppdrag vägen här? I Nacka finns inget huvudbibliotek, biblioteken konkurrerar med varandra om samma pengar. Ingen tjänar på en tidsödande och dyr social verksamhet, ingen tjänar på dyra tillgänglighetslösningar. Det kan straffa sig med att du får betala tillbaks och nästa år ha ännu mindre medel.

Vad är målet med folkbibliotek och vad är målet med Public Service? Ska folkbiblioteken reduceras till räkneverk och ska Public Service definieras negativt med hjälp av ögonen sneglande mot de kommersiella krafterna? Kraften i de offentligt finansierade biblioteken och det licensfinansierade Public Service är ett möjligt risktagande. Man kan stå fri och våga satsa på det man vill och vad användarna behöver. Ett bibliotek som är offentligt finansierat utan vinstkrav kan och ska erbjuda tillgänglig litteratur för de som inte ser, böcker på språk med få läsare men med stora behov, de kan satsa på välbehövliga insater som kanske inte alltid maximerar antalet besök.

Andra bloggar om Public service, bibliotek, Nacka, moderaterna

I högstadiet lärde vi oss om talesätt

Upplysningsvis och på förekommen anledning ska jag bara berätta en sak:
Uttrycket "Köp grisen i säcken" implicerar inte nödvändigtvis att något ska köpas. Särskilt inte när det står låna precis under och det ändå helt uppenbart inte är grisar i säckar som ligger på bordet.

"Vaa? Får man bara låna dem? Men det står ju 'köp'! Nähä, då ska jag inte ha något. "

Freud-V.I.P.

Rolig grej som händer när man bor i Majorna t ex:


Man börjar jiddra på twitter om borttappade konsertbiljetter i en lånebok, blir indragen i diskussion om att låna böcker av kvinnliga författare som skriver om psykoanalys och yada yada yada bli twitterinbjuden av Göteborgs stadsbibliotek till föreläsning om psykoanalysen och litteraturen. Tre twittrare placerade längst fram med stolar markerade med rödvitrandig tejp och postitlappar med våra namn. Strålande!

Och föreläsningen? Jo jag började förstå åtminstone något när det var dags för frågor. Sedan drack vi öl efteråt och jag lärde mig ordet "analysanden".

Om man kan lika lite som jag om psykoanalys så tycker jag att det här avsnittet av filosofiska rummet var ganska upplysande.

twitter-love

Åh, twitter alltså. Ikväll har Johanna Koljonen (@jocxy på twitter, missa inte henne för allt i världen, crème de la crème) twittrat så jävla viktigt om att plötsligt komma på att man nog varit med om det som i dagarna kallats "överrasknings-sex" och så börjar man undra hur man har det med sina gränser egentligen och varför är allt så svårt och vi upptäcker att det är många som delar liknande erfarenheter och tveksamheter.

Då håller jag verkligen med Rasmus Fleischer som på ett seminarium under bokmässan i år sa ang. bibbliotek och sociala medier, att det viktigaste är inte att biblioteken hänger med på twitter nu. Det man vill är att kunna gå tillbaka, vad pratade vi om förra månaden? Ikväll var en sådan kväll. Johannas första tweets är redan långt ner i feeden men man vill att fler ska hinna läsa.

Bra då att hon drog igång en skrivarstorm. Du som inte orkar läsa endast 140 tecken åt gången kommer att kunna läsa fler och längre texter snart! Jag lägger mig i badet och skriver lite jag med. Håll ut!

Majorna - man får ligga?

Jag skulle vilja blogga men jag skriver knappt ens ner några anteckningar längre. Vill inte riktigt erkänna att jag nog skulle behöva sluta twittra för att komma i gång ordentligt. (Samt säga upp mig.) Men det finns ju andra som levererar.

Jag har nuddat vid det här, men jag är väldigt intresserad av Göteborgs stadsdelar, föreställningar kring dem, demografi, förväntningar. Jag bor ju i Majorna nu och det kan ju ha med andra omständigheter att göra men nog tycker jag mig inge mer respekt när jag nämner var jag bor. Jag minns när jag bodde i Biskop att jag trodde mig missa saker för att min bostadsort drog ner mitt varumärke (haha). [Brasklappar redan nu att denna känsla helt och hållet kan vara inbillning från min sida.] Man söker jobb eller söker ... kontakt och folk ba "men vad är det för fel på henne om hon bor DÄR?!"

Och nog har jag fått bättre jobb, fler kompisar, legat mer, blivit snyggare (okej det beror väl på att jag fyllt 30) sedan jag flyttade till "rätt sida älven" (eftersom jag kommer från Sörberge känner jag mig mycket hemma med den polemiken).

Men i alla fall, angående att det finns andra som levererar var det ju: Jag önskar att jag kunde skriva mer om detta själv och framför allt att undersöka Biskopsgården på liknande sätt men till dess (sluta inte andas), läs Sociologisuget
del 1
del 2
del 3
Mycket intressant läsning om Majorna, gentrifiering och symbolisk sådan. Ja läs och jobba vidare!

Majorna - så himla franskt!

Majorna - vi har snö också!

Majorna - min mysiga innergård!

Andra bloggar om Göteborg, Majorna, Biskopsgården, förorten, gentrifiering, identitet, Kungsladugård

Släktforskare och tevespelare får biblioteksstatus

På väldigt många (alla jag har jobbat på) folkbibliotek finns faciliteter för släktforskning. Ofta en speciell dator som man bara får använda för ändamålet, speciella släktforskardatabaser etc. De flesta som släktforskar har stenkoll på allt men tyvärr får man ändå en hel del frågor som jag absolut inte kan svara på. Det är lite märkligt ändå, att en viss hobby får ta så stor plats och så mycket resurser? Det leder ju också då till att besökarna tror att det ingår i min yrkesroll att kunna något om det hela. Hjälp, men det kanske det gör? (Impostor syndrome attack!)

På biblioteket där jag jobbar har vi köpt in några spelkonsoler och tv-spel som man ska kunna spela på bibblan. Ännu en hobby jag är totalt ointresserad av. Det är inte mer än rätt, vari ligger släktforskarhobbyns unikum? (Lol om det stod släktforskarlobbyn.)

Skriv gärna en kommentar, jag är oblivious.

Andra bloggar om bibliotek, tv-spel, släktforskning

lördagsknödel

Sedan mitt första knödelbak har jag nu blivit så knödelvan att jag gör lite som jag vill. Fick beställning på granformade ("du får välja vilken form du vill förutom tupp"):

Tallriksmodellen

(Aldrig när jag gör knödel så blir den särskilt snygg men titta i headern så finns en prydlig restaurangkokad.)

Efter maten tog jag mig en slurk Becherovka. Pepparkakssmaken passade ju bra till pepparkaksformen.

Andra bloggar om mat, knödel, knedlíky

gnäll

Jo en sak. Undrar om jag inte måste ändra min "About me"-text. >>
Den börjar kännas som en självuppfyllande profetia.

snygg-Magnolia

Fick mig en så fin kapsel av Magnoliaträd och skummade igenom sjukt avancerade såddtips.

2010-09-26

2010-09-27

2010-09-28

2010-10-03

Förväntar mig detta inom kort:

Andra bloggar om Magnolia, sådd, frön

kiwideodorant o rly

I fredags väcktes vi av nyheten att "Deodorant ska rädda fåglar i Nya Zeeland". Vetenskapsradion berättade att de inhemska fåglarna på Nya Zeeland äts upp av införda djur såsom katt och hermelin och att de är lätta byten på grund av sin skarpa lukt, ugglepapegojan luktar t ex "som 'ett mustigt fiolfodral'" (Allt om mats vindomare, släng er i väggen!). En deodorant för att minska deras odör sades vara lösningen.

Jag höll på att gå i taket! Gör så här och alla kiwifåglar är döda inom tjugo år löd min dom. Lösningen kändes lika genomtänkt som när Australien importerade de här giftpaddorna som skulle ta död på skadeinsekter men inte nådde dem med tungan och istället spred sig själva och sitt gift över hela Australien (källa: film på Naturkunskapen i gymnasiet och Svd). Hotas en inhemsk art är det nog smartast att inte rota så mycket med dem utan isåfall straffa katternas näsvisa nosar.

Ikväll forskade jag vidare i ämnet. Den här mannen med den trevliga uppsynen är det som håller i forskningsprojektet. Jim Briskie. Med det ansiktet i minnet och vetskapen om att han forskat om ämnen som "Nest predation and the evolution of nestling begging calls" och "Similarity of chatter calls between orange-fronted parakeet and yellow-crowned parakeet" känner jag mig helt säker på att det där med deodorant som han säger det bara är på skoj! Originalartikeln här. Men ingen vetenskapsjournalist fattar detta, kanske ska man inte skoja med dem?

Är för övrigt besviken på Vetenskapsradions källhänvisning, ska man behöva googla fram det här helt själv?

Andra bloggar om Nya Zeeland, fåglar, odörer, deodorant, Vetenskapsradion, P1, Sveriges Radio, Canterbury University

mist legitimitet

Bloggen ljuger.* Ni vet att jag bor i Majorna (/Kungsladugård) nu va? Tvärs över vattnet, den diametrala motsatsen till Biskopsgården. Tydligaste skillnaden: Inga medlidande "jahaaa":n när man säger var man bor. Direkt effekt: "Åhmenorka ta mig någonstans, kan vi inte stanna här i MAJORNA ikväll." Jobbig grej: Varfan ska jag handla min mat? Jag blir ruinerad.



Väntad och levererad farhåga: Jag undrar hur stort problem burkaklädda kvinnor egentligen kan vara, hur många finns det? Jag har kanske sett max tio i hela mitt liv. "Men du bor ju i Majorna!" Se där, jag blev medeklass och förlorade legitimiteten. Hur länge kommer mitt "Men jag har ju för fan bott i Biskopsgården i fem år!" att fungera?




*För ogöteborgare: "I det stora område inom stadsdelen Biskopsgården som har fått stadsplan och bebyggelse under de senaste åren har gator och torg med ytterst få undantag fått namn som innehåller ordet väder. De första gavs 1954. Flertalet är av den tredelade typen Blidvädersgatan [...]" (Lindstam, Carl Sigfrid Göteborgs gatunamn 2 uppl. 1962, s. 57)




Andra bloggar om Göteborg, Majorna, Kungsladugård, Biskopsgården, legitimitet, förorten

Valpepp

Ta hand om ditt jävla barn

Min absoluta käpphäst, frågan om föräldraförsäkringen. Jag är som en religiös, jag lägger så stor vikt vid detta att det nästan är löjligt. Men jag är övertygad om att häri ligger nyckeln till många av de jämställdhetsproblem vi ser både på arbetsmarknaden och privat. Nästan alla.

En individuell föräldraförsäkring skulle jämställa föräldraskapet och vi skulle tvingas att se pappor som riktiga föräldrar, inte "barnvakter".

Inte bara kvinnor i "barnafödande ålder" skulle av chefer räknas med vara hemma i något år snart. Jämnare löneutveckling, risktagande vid anställning. Jag skäms när jag i smyg känner mig nödgad att på anställningsintervjuer hinta att jag är singel – inga barn på gång.

Behöver jag ens fortsätta? Kan jag väl göra någon gång om någon vill. Läs Gustavs färskaste på ämnet så länge.


Igår lämnade jag F!-valsedlar i förröstningslokalerna som ligger i anslutning till och nära mitt jobb. Men fattar ni eller, i förrgår vid kvällstandborstningen fick jag en uppenbarelse som sade precis hur jag skulle rösta i de tre valen. Idag blev den återkallad och jag har väl ändrat mig en minst två gånger. Ett jävla gissel är det. Jag har tre värsta-scenarior och mitt riksdagsval kommer antagligen att gå ut på att försöka eliminera åtminstone något av dem. Problemet är att jag inte "tror" (=fattar) på sannolikhetslära a.k.a. är humanist. Klurigt, minst sagt. Feministiskt initiativ kanske?

Moa och Edward, pizza eller tunga

Åh, när jag kom hem åt jag en pizzaslice från gårdagen och sedan en påse micropopcorn.

Men på vägen lyssnade jag på radio, SR Minnen. Moa Martinson uttryckte sig mycket föraktfullt om "pissa – jag vet att det stavas med två zäta". "Slarvsylta, vet ni hur man gör det?" Ett underbart radioklipp, lyssna får ni höra.

Moa skulle ha älskat Edward Blom! I avsnitt 3 av sitt gästabud på TV8 tillsammans med Jan-Öjvind Swahn lagar han bortglömd mat!

Två tips for you. Vet ni vad, idag och i tisdags gick jag i kurs för att "skriva för webben". Did I learn much?

Kaj Husell data jävel

Slängde ut möbler från förrådet på Blidväders, saker jag redan trodde var slängda. Om en månad klipps mina kopplingar dit helt, då flyttar min sista andrahandshyresgäst ut. Jag räddade bara tangentbordet till vår gamla 4/86:a.

På den där jag skapade dylikt:
Jag lyckades komprimera bort det viktigaste. OBS! "Copywright Johanna N"

Jag har inte bloggat sen stan brann!

När jag var liten sa man ofta såhär om något man inte gjort/sett/hört på länge:
En sådan har jag inte sett sedan stan brann!

Det var inte förrän ganska nyligen som jag kom på att det måste vara ett dialektalt uttryck. Det var väl mormor som lärde mig, som med så mycket annat. När hon växte upp kunde man ju faktiskt säga det och mena det på riktigt. Sundsvall brann 1888 och i princip hela Sundsvall fick byggas upp på nytt, nu i sten. 9000 människor blev hemlösa.

Idag på P1 när de påannonserade Vetenskapsradion Språket och SR Minnen blandade min hjärna ihop det hela och jag trodde att de i princip skulle skriva det här blogginlägget. Jag trodde att Språket skulle handla om "inte sedan stan brann" och andra dialektala uttryck med ursprung i traumatiska lokala händelser. Så var det icke men i SR Minnen fick man i alla fall höra ögonvittnen till branden och kanske var det bland dessa som uttrycket föddes.

I kyrkan har jag inte vart sedan stan brann!

Andra bloggar om språk, dialekter, sundsvall, P1, sundsvallsbranden