Sunday, February 08, 2009

så var den söndagen förstörd

I Göteborg finns det, som bekant, mördarsniglar. (De har visst inte kommit hit ännu.) På vissa ställen var de extra synliga. T ex på cykelbanorna. När jag dagligen cyklade till Askim hade jag snigel encounters nästan vareviga morgon, sträckorna hemmet-Älvsborgsbron och Frölunda Torg-Askim var extra snigeltäta. Jag som haaaatar schniglar! En morgon när jag kom in på jobbet upptäckte jag att en snigelbit hade flugit upp på min ena sko! Yuuuck! MEN det är väl ingenting motför vad min kompis (vet inte om han vill go public med detta) råkade ut för. Snigeln nöjde sig inte med att flyga upp på skon, utan satsade (!) på MUNNEN! Jag dör av this story.

Men då ska ni få höra något som fick min snigelskräck och mina snigelhistorier att blekna. Ni har väl hört talas om lämmeltåg antar jag? Och vissa år är lämmelår med extra mycket lämmlar. Tydligen var det t ex ett lämmelår någon gång på 60-talet. Då var cykelbanorna i Jämtland (kanske mest i glesbygden och inte så mycket i just Östersund city) inte fulla av sniglar men av LÄMMLAR. Och inte kunde man väja, har jag fått berättat. Det var bara att blunda och köra. Splash splash säger det då, hjulen är blodiga och lämmlarna skriker till. Det är tydligen sant. Kan ni förstå? Jag får som värk i armarna bara av att skriva det här, ångest deluxe.

8 comments:

Emma said...

Dom vill bara vara speciella!

Anonymous said...

Jag vill bara höja äckelnivån genom att poängtera att snigeln inte enbart siktade PÅ munnen utan även I munnen. That's äckligt om något.

X

Johanna said...

Åh, du är ju t o m äckligare an jag trodde ;-)

Christian Strömqvist said...

Jag tänkte kontra och säga att ju fler ben ett djur har ju äckligare är det... men sniglar har ju inga ben och går därmed emot det resonemanget. Antar att alla djur med extrema antal ben, säg noll , åtta eller tusen är äckliga. Lämmlar har ju dock såvitt jag vet bara fyra. Så, den där inte väja-grejen skulle jag ju inte gilla men annars låter det ju rätt mysigt. Ett pälstäcke.
Jag skulle önska ett ännu längre inlägg av dig om just den här grejen med kryllningar av djur... :)

Johanna said...

usch, kryll!

Men haha, och jag skulle vilja läsa en längre text av dig om just den här ben-teorin. Du kan få gästblogga om du vill ;)

Elin said...

Jo det året har jag hört om av pappa till evinnerlighet. Det kryllade av lämmlar över gården och han och min farbror fångade dem i burar. En stackars lämmeljävel släppte de inte ut igen utan petade på den tills den var så aggressiv och uppretad att den dog av utmattning. Därifrån mitt egna begrepp "lämmelilska" för god knows att man ibland är så förbannad att det känns som man ska kola av ilska.

Anonymous said...

Oj kan man verkligen cykla över lämmel utan att ramla? Dom är ju ganska stora..

Johanna said...

Ja enligt legenden kan man tydligen det ... Men jag håller med i din invändning. Är dock inte intresserad av att testa.