Wednesday, October 29, 2008

hälsningar från en nybliven surjämte



Jag har inte hunnit ta några bilder, än mindre hunnit föra över några. Men this is Jämtland so far (namnbyte kommer förresten, förr eller senare):

Jag bor med Åsa och Maja på en jättebra gata på Frösön. Maja är en fin, grå katt som gillar att dricka vatten och som kryper under min hals medan jag sitter datorn, det är oerhört angenämt.

Luften här är så sjukt torr och jag får flashbacks till högstadiet då mitt hår var flygigt jämt och jämt behövde man läppsyl. Jag trodde det var puberteten men det var alltså luften. Och då kan ni ju tänka er att Jämtland är i inlandet dessutom. Hu, jag är bara lite rädd att jag ska spricka helt?

Jag har EGET KONTOR på jobbet.

Det är helt sjukt spännande och coolt att bo här och det första jag såg i går morse när jag kikade ut från tågfönstret på morgonen var ett snöfall. Ikväll kom det ett till. På Konsum säljer de jämtländsk sushi dvs bl a med renkött.

Han som troligen är den som fått låna 1 miljard av Carnegie kommer från Krokom.

Margareta Winberg kommer också från Krokom och har signerat bibliotekets exemplar av sin senaste bok.

Jag har norpat åt mig alldeles för många böcker bland dem vi skänker bort efter att ha fått dem från Kulturrådet. Var ska jag få plats med alla? De är så otroligt fina/intressanta/passande dock, att jag inte kan låta bli. Redovisning kommer.

Jamen ja, jag tänkte bara säga Välkommen till Jämtland! Ni får nog vänja er att inte få se bilder varje gång nu men det är väl bättre att jag uppdaterar mer ofta va? Bilder kommer när de kommer.

Kattkärlek/

Monday, October 27, 2008

blödig




Hejdå! Eller, vad säger jag? På återseende menar jag ju. Jag återkommer när jag gjort mig hemmastadd hos Åsa på Frösön där jag ska bo den första månaden.
All kärlek, stort och varmt/

Sunday, October 26, 2008

Well I just löv it



This one (rubriken) is for you Gustav. Bilden ovan är från Näckrosdammen (eller ja, Humanisten) och har ingenting med resten av inlägget att göra, förutom att illustrera min oerhört lama ordvits i rubriken.




Efter sex år i Göteborg insåg jag desperat att det var dags för ett besök på Naturhistoriska museet. Å, all den tid som förspillts! Varför har jag inte varit där tidigare? Nåväl, jag kommer väl tillbaks hit till den här jävla stan någon gång och då står väl museet förhoppningsvis kvar. Och valen.

Ja valen. Allt handlar om valen, det är t o m den som föranleder mig att ordvitsa i rubriken (men jag kunde inte komma på något bättre). Valen, strandad i Askimsviken och uppstoppad på 1800-talet, är helt i enlighet med tidens ideal, inredd med bänkar och handtryckta tygtapeter. Om man öppnar käken kan man stiga in. Efter en incident* i början på 1900-talet bestämde man sig för att ha restriktioner på inträdandet i valen och "[n]umera är valen bara öppen vid speciella tillfällen som när det är val i Sverige". !!! Jamen man måste ju älska Göteborg! Gud jag tror att jag är så himla skadad, jag kommer att driva mina jämtländska kollegor vansinniga med mina tourettes-liknande ordvitsarsymptom. Göteborg kan skada en för livet och ni fattar väl varför? Sånt här genomsyrar hela språket i alla kulturlager. Dessutom: nu längtar jag ännu mer till nästa val (tidigare var det mest av politiska skäl)! Vi ses i valen 2010!


Den Malmska valen, detalj


Två fågelexemplar. En del av dem såg ut som trafikoffer (och var det kasnske?)


De hade även action-figurer


Och halvbjörnsarten Näsbjörn! nöff eller vad man säger. Får jag ta med den hem?


Joråsatte. Nu vet ni hur ni ska göra om ni får'n


Det här skåpet framkallade en del illamående. Mer än foten på bilden ovan faktiskt. Förstora, titta och njut.



*ett kopulerande ungt par!(!)

Wednesday, October 22, 2008

klara svar

Min syrra tipsade mig om två av de mest basala webbsidorna jag någonsin sett på Internet (läste att man numera får skriva med inledande gemen förresten men jag är ju bakåtsträvare så jag väntar ett tag med det).

Vilken vecka är det?

Vad är det för dag idag?

Tuesday, October 21, 2008

den kokta degkvällen


Hur tycker ni den här planen låter?
"JA! Man skulle kunna ... fnitter fnitter ... ha en middag där vi lagar ... bara rätter av kokt deg! Ja, det finns ju i flera matkulturer, hihihi. OK men om du gör pitepalt så gör du gnocchi och Matilda gör kroppkakor och Johanna knedlíky."
En middag med olika varianter av kokt deg alltså.

Den 17 oktober slog vi till, med i förebyggande syfte uttänjda magar träffades vi på Ramberget för att hamra in degen i bukarna. Vi gjorde som så, att vi åt en rätt i taget och började med Holmbergsk pitepalt. Paltbullar ofyllda med fläsk (vilket serverades vid sidan om, tillsammans med lingonsylten), som kokats dagen innan och nu stektes på. Och vilken god smak! Paltens degegenskap var den kompakta.

Andra rätten var tjeckisk knedlíky (knödel, dumplings) som serverades med en sås gjord på gulaš-krydda inköpt i Valtice i somras (för att "nothing absorbes gravy like Czech dumplings"). Vilken kontrast till den kompakta palten! Knedlíkys nyckelord var luftighet. I degen var det jäst, så efter att först ha jäst till dubbel storlek, kokade man det till dubbel storlek igen. En exakt kopia av franskbröd kan man säga (jag bjuder på receptet längst ner i posten).



Emellanåt knaprade vi på lite god och fräsch sallad, för att inte täppa igen alla magkryptor med deg. Efter knedlíkyn skulle vi tillbaks till Sverige igen, närmare bestämt till Öland, där Matilda hade hämtat inspirationen till sina kroppkakor. Efter kompakthet och luftighet följde nu en kladdig, mjuk och mumsig historia. Kroppkakereceptet hade den goda smaken att ackompanjera fläsket och löken med massor av kryddpeppar så detta blev en extra angenäm och ovanlig smakupplevelse.


La grande finale blev de med salviasmör blandade gnocchi, som Maria stod som ansvarig för. Det smakade mjukt, fett och lyxigt. Vilken perfekt avvägd måltid! Gnocchin satt som pricken över i:t, grädden på moset och allt det där.

Lite rester blev det förstås, nedan en skräptallrik med lite halvtorkad knedlíky, en paltbulle och lite gammalt fläsk. Men mums!




Recept på tjeckisk knedlíky (knödel, dumplings):

1 pkt jäst
1 tsk socker
½ kopp ljummen mjölk
2 rumstempererade ägg
1 tsk salt
2 koppar ljummen mjölk
6-7 koppar vetemjöl (varav hälften kan vara grovt men jag hade bara vitt)
3 skivor kuberat vitt bröd

Blanda 1-2 msk mjöl, allt socker och jäst med ½ kopp ljummen mjölk. Låt stå i cirka 5 min. Blanda resten av mjölken i en stor skål tillsammans med ägg, salt och jästblandningen. Blanda i resten av mjölet eftersom. Till sätt sist brödkuberna. Knåda degen i 8-10 min, den ska bli elastisk. Lägg i en oljad skål och vänd en gång. Täck över och låt jäsa till dubbel storlek, cirka 1-2 h.

Skär degen i 4 lika stora bitar. Knåda varje bit ett tag och forma till en limpa (kan behövas mjölas). Koka 2 i taget i en stor kastrull med mycket vatten och 1-2 tsk salt (var beredd på att de växer!) i 20-30 min och vänd på dem flera gånger. Testa med en sticka, den ska inte bli kladdig.

Skär omedelbart efter kokning itu limpan med en tråd för att ånga ska kunna försvinna ut. När de är kylda kan de frysas och senare värmas på i micro. Serveras i skivor och tillsammans till vilken god såsig gryta som helst!
Dobrou Chut'!

Om du inte litar på min översättning så har jag hittat receptet HÄR (men I like kuberade).

Monday, October 20, 2008

vi som kan allt (om andra länder).




Vi är så jävla visa och det är helt underbart (Sofia förlåt om jag outar din klokhet så här men det är ju knappast något att skämmas för (och det är inte så många som läser här ändå)). Det finaste av allt är att ursprungsinlägget inte ens sa nåt om det här. Oprovocerade utbrott på min ära!

Tuesday, October 14, 2008

Jag kollar på film






visst är han, i profil, lite lik han som lärde oss om book preservation?





Det var en Jeanne d'Arc-liknande historia (fast sexualiserad), på ungerska, replikerna levererades medelst operasång ... Det var jättekul att se en film där huvudpersonen hette samma som jag.
/Johanna som fortfarande känner sig besviken på att hennes namn aldrig bokstaverades i Fem myror är fler än fyra elefanter. Var hittade de alla de konstiga namnen som Jana och Jommy?

Sunday, October 12, 2008

Nu känns det väl sådär


Typ i början ba, då tyckte man att man hade tid att sitta och tycka det var görgulligt att hitta sina gamla barnarmband som är så små att det bara går runt tre av de nu vuxna fingrarna

Den här skörden plockade jag upp från källarförrådet ...

... och lade sedan ner i den här lådan med endast lyxartiklar

Paniken stiger

Och sen ... tomt

Tomt och dammigt

Friday, October 10, 2008

vem konspirerade fram detta?



I korridoren på Lunnevad hade vi det minimalaste lilla pentry man kan tänka sig. Under veckorna behövde man på sin höjd koka te där, eftersom vi hade helpension i kantinan. På helgerna däremot, då blev det lite trångt när 10 personer helt plötsligt skulle göra sin frukost, lunch och middag där. Man ville helst att det skulle gå rätt fort, eller i alla fall att alla andra skulle bli klara fort ... Jag började köpa nudlar, då det kräver minimalt med disk och minimalt med tid. Varje gång vi åkte till City Gross (Mobilia! I Mantorp!) köpte jag på mig ett lagom stort förråd med just det här nudelmärket, just den här smaken. Den enda goda, vegetariska.

När jag sedan efter två år av köksfattighet flyttade till Göteborg och ett riktigt kök! Som jag bara delade med en person! Så var det riktigt kul att äntligen få sväva ut ordentligt med matlagningen och göra långkok, storkok, komplicerade kok.

Jag har i princip varit student med (eller utan) studielån ända sedan dess. Men i princip aldrig har jag väl levt på nudlar. Varifrån kommer den dumma och antagligen självuppfyllande myten om studenter och nudlar? Det finns väl knappast något mer oekonomiskt att äta? Billigheten bygger på att man ser ett nudelpaket som en huvudrätt och vem är den lilla fågel som blir mätt på det? Och vem är den garderobsblomma som klarar sig på 85 gram (!) tomma kolhydrater? Världens dummaste middag är det, du kan lika gärna äta en vit franskbulle. Går man på myten om nudelstudenten blir man inte bara en fattig student men också en dum student i dålig form.

Billigt är mat man håller sig mätt på länge. Morötter, linser, potatis, ris, rejäla grönsaker. Du kan ju använda nudlar som ett tillbehör, i likhet med pasta. Men då är det ju ändå billigare att köpa 500 gram pasta istället för portionsförpackningar med nudlar. Ungefär när jag började med tredje stycket i det här inlägget åt jag upp min tallrik nudlar och jag är redan lite svag och hungrig igen. Anledningen till att jag trots allt åt detta nu då, var att jag hittade en påse i mitt skafferi och eftersom jag har stor tidsbrist och mycket att göra just nu (packa packa packa) så tyckte jag det passade bra att stoppa i sig lite snabba kolhydrater. Fast egentligen hade jag kanske lika gärna kunnat fortsätta äta av godiset som Maria lämnade kvar igår.

Att jag ens hade paketet förresten, det berodde på att jag ju gillar smaken på kryddblandningen! Efter att jag flyttat från Linköping till Göteborg såg jag aldrig aldrig till den här lila förpackningen i affärerna. Den gröna, den bruna, den gula, den blå. Men inte den lila. Så när jag väl hittade den, jag tror i nån obskyr butik i Vastastan eller Johanneberg, passade jag på att nostalgishoppa lite.

uppdatering kl. 17.04
Bara för att fullända dagen sitter jag nu och äter pommes frites, gourmetburgare och ketchup.

Thursday, October 09, 2008

Tuesday, October 07, 2008

Gemensam tvättstuga med elektroniska lås is the thaang



Som bäddat för problem. (Förresten så har jag överdrivit tvättidens längd, 10-13 ska det ju stå!)

Monday, October 06, 2008

i Jämtland kan man nog inte ha sneakers i november




Lör 24 aug 2002 21:13
är i Göteborg. Det blir nog bra men har inte så stort nät direkt. Staffan o Ann-Sofie o Emmili. Det känns ändå bra och jag har lagat mycket mat.
Jag betalar internet på telefonräkningen så. [modem!!! (nutida anmärkn.)]

Ha det gôtt
/Jojjo




Mån 18 nov 2002 16:46
Hungrig. Äter japansk mix och tror jag ska bli mätt av det. Föreläsningen börjar om en timma och en kvart, snart ska jag nog pallra mig i väg till universitetet. Måste ladda cd-spelaren med någon av mina fyra nya skivor först bara! Åh det är bäst att få pengar när man fyller år. Eller skivor.

Livet är bra.
Det finns störningsmoment (relationer med personer) men de spelar inte så stor roll när en del personer står i perfekt relation till andra saker.

Mörkt men varmt. Det bästa det här att ha sneakers i november...
/Jojjo

Saturday, October 04, 2008

I move



Jag är så otroligt bortskämd. Jag har ungefär världens snällaste pappa. Han fixar allt. Åh jag är så himla curlad. När jag vaknade i morse (12.40 am, post Nef) såg jag ett sms som hade kommit tidigare på morgonen:

Packa! Nästa vecka kommer pappa Kram mamma

Ja, hur jag skulle göra med alla grejer, möbler och shit, trots att jag ska göra mig av med en massa, har givit mig en hel del huvudbry och stress, det är inte helt lätt att bara få upp sina grejer just en 80 mil. Inte om man inte har 11 000 spänn för ändamålet. Dum som jag är ska jag ju dessutom på en distanskursträff i Borås dagen innan jag börjar jobba, så jag tar nattåget upp till Krokom. Jag kunde inte köra upp själv då därmed. Fast en annan gång. Eller så kunde jag strunta i kursträffen. I vilket fall var jag väldigt förrvirrad. Nu löser det sig. Tack vare snällaste snällaste föräldrar.
Och mina blommor kommer att kunna följa med och slippa döden dö!
Så då, nu måste jag hetspacka! Och läsa! Jag ska opponera på en uppsats på onsdag! Och stå krokimodell i Angered hela måndagen! Och efter nästa helg kommer jag att sova på en soffa som ska slängas i en i övrigt tom lägenhet! Bjud gärna hem mig så kan jag laga din mat!

Det flyttas mycket i allmänhet. I tisdags agerade jag chaufför åt Ann-Sofie som skulle picka sitt pack till Borås (!). Det var ett äventyr. Vi glömde bl a bort att bilen var över två meter hög. Hrm hrm.

Men vi provade sushibuffén (Whut? om man slår upp 'buffé' i SAOL hänvisar de till 'byffé'. Just snyggt) på Eest och blev inte direkt besvikna


Och den dagen regnade det monster från himlen. Monsterregn


Åhå vilket trevligt rum hon har hittat och där står soffbordet som givit mig så mycket glädje de senaste åren. Nu återgår det till ursprungliga ägaren och jag säger farväl


Thursday, October 02, 2008

Emma vill ha skjuts till skolan?





Åh vad I loves rensa bland sina grejer så man hittar sådana här gamla kommunikationer mellan syskon och föräldrar. Och så loves jag att man kan fota det så man kan slänga skräpet sen.

Men om någon mer frågar mig om jag inte kommer att sakna Göteborg så börjar jag slåss. Eller grina. Så don't.