Promises

Jag var ju cocky nog att utmana någon att utmana mig i fågelskrivning och knödel antog ju min utmaning men fågelskrivningen är inte riktigt formad ännu och jag börjar ångra mig. Men hav förtröstan. Det blir nog folk av mig också någon gång.

Sen försöker jag skriva om en annan grej jag har på hjärtat också men vi får se hur det blir. Bara för att jag har börjat tänka på det pratar alla om det. Bland kommentarer hos Saker under huden-Elin och i Kulturradion har jag hört pratas om just det här. Trollen.


Och för att svara Helena i en tidigare kommentar här, så har jag snart ovanlydande utsikt och mina böcker på plats att sortera! Först kommer jag (och Emma) att bo en vecka i en tapetserarverkstad men sedan ska väl saker förhoppningsvis få breda ut sig. I morgon åker jag i alla fall till Sundsvall för att packa in i bilen.

Blödig notering: I och med detta inlägget försvinner det sista av mina inlägg från Göteborg från förstasidan. Herregud, vad har jag gjort?

Redan som 14-åring var jag inne på det här med bevarande (och Emma var ett språkgeni)

Emma säger (21:05):i min dagbok från 1995 ligger två lappar från dig

Johanna säger (21:05): Johanna säger (21:06):jag har inte tjyvläst!

Emma säger (21:06): "To Emma save this forever it's worth a fortune/Johanna
Till Emma Spara den här för alltid Den är värd en förmögenhet"

Emma säger (21:06):sen en till

Johanna säger (21:06):hahahaha

Emma säger (21:06):"To Emma. Save this too. It's a safe copy./Johanna"

Emma säger (21:06):hahahahha

Emma säger (21:07):(med översättning på det också)

Johanna säger (21:07):när är dom i från?

Emma säger (21:08):Det är klart tydligt att det behövdes en översättning med tanke på tidigare blad då jag hade skrivit denna text: "Good bye know are we with in THE EU sorry!"

Emma säger (21:08):dina lappar är från 28-10-95

ibland har jag så svårt att koncentrera mig

Typiskt nog hade vi inget av henne här på biblioteket så jag kunde kolla av.

I took the "If You Were a Poet..." quiz on gURL.com
		I am... Emily Dickinson Do you have a 19th century sensibility? Or are you an intellectual? Do you write a lot? Because it seems like you have a lot in common with classic American poet, Emily Dickinson. Read more... Which poet are you?

esteter hatar läsning

På bokhora.se finns det bland kommentatorerna de som tror att man inte bryr sig om böcker ifall man sorterar sin bokhylla efter just färg. Dessutom är det några som skriver att de är bibliotekarier och får lite ont i "bibliotekariehjärtat" när de ser detta. Men det var väl det löjligaste jag har hört! Det där första förstår jag inte ens hur det hänger ihop överhuvudtaget. Som om innehållet i böckerna man har skulle förändras för att man sätter dem i en, enligt en själv, estetiskt tilltalande ordning. Och angående det andra; precis som en av bokhororna (hon som köpt nya bokhyllor och färgkoordinerat sina 1200 böcker) så älskar jag att ligga/sitta och titta på mina bohyllor, så att hitta har aldrig varit något problem. Och det är ju jag som ska hitta där, inte sant ni svagnervade bibliotekarier? Förstår inte hur man kan ha så svårt att skilja på privat och profession som vissa verkar ha. Färgkoordinering väcker starka känslor hos moståndare till detta. Skumt va? Jag tycker man får ha som man vill! Undrar hur jag ska ha det hos mig sen? Jag funderar på att för första gången i livet ha någon tendens till bokstavsordning i vissa delar. Vi.får.se.

Värsta indiska antiklimax

I knew it! Jag visste väl att även den indiska restaurangen skulle vara lite "utomlands" eftersom att allt annat här är det (OBS! Inte min överlevnadsstrategi nu, utan de är lite egna här alltså. Av någon slags fri vilja kan man väl säga men jag ska inte snacka historia nu). Den indiska matkulturen tar sig ju olika uttryck i olika länder, precis som pizzakulturen och säkert en massa annat.

Igår var det alltså dags att prova den indiska restaurangen i den här staden. Finns endast en, så det var ju lite antiklimax, tänk om den suger!!! Det gjorde den inte, det var helt ok, bra smak, bra ris, bra pickles osv. Men själva upplägget var lite annorlunda än på andra svenska indiska restauranger som jag har varit på. [Äh fan vad jag känner att jag drar stora växlar på det här nu och överdriver en massa. Maharani är t ex inte så jävla your everyday Swedish Indian restaurant heller (även fast det i och för sig var just där jag hörde en servitör och en brittisk gäst beefa om smaken på maten varpå servitören sa: "This is not England, this is what Swedish Indian food tastes like"). Anyway, moving on:] De hade en radda rätter, t ex Tikka Masala som jag tog, som man kunde få med endera lamm, kyckling, fläsk vegetariskt osv. (Precis som på Thai Spice). Till dessa rätter ingick ris. Sedan hade de en del smårätter också, varav de flesta var vegetariska, som man fick köpa ris (eller bröd eller vad man nu ville ha) till. Där kunde man återfinna Palak panir, Dal, Aloo Gobi och sådana. Ingen Shahi panir tyvärr.

Jag tog alltså vegetarisk Tikka Masala. Jag blev en aning besviken på att det vegetariska inslaget var grönsaker: minimajs, potatis och nåt mer, och inte ost som jag hade trott/hoppats på. Men såsensmaken var väldigt god! Riset var också mer än godkänt, bra ickeklibbighetsgrad och med lite sådär färgklickar. Inget PARBOILED direkt!!!

Första besöket avklarat så då. Och jag kan andas ut. Jag måste tillbaka. Måste smaka deras palak panir. Och dal. Ska du mä?

Vov

Idag är det fredag och jag är ledig och helt slapp. Jag ska försöööööka att ta mig ut, förslagsvis till biblioteket. Jag måste ta igen en massa Dewey-plugg. De ä så himla hälit att gå till stan, man går över en brooooooo! Storsjön är som en mäktig, märklig saga. Kolla fin utsikt från Åsas vardagsrum där jag bor nu!

Ska man inte få ha nåt kul här i livet?

Eva fyller år!!! Och har flyttat till Žižkov! Grattis (till båda!)!

Jag tycker inte det är riktigt okej att jag inte har frikort på resor till Tjeckien. Vid någon punkt borde det ha framkommit att jag behöver en regelbunden dos Prag, Výborně, stora häststatyer, André, Anděl etcetera, vilket därmed borde ha lett till någon slags subvention för min del? Det är ju så himla många andra resmål som blir lidande om man ska behöva betala sina Tjeckienresor själv hela tiden. Dessutom tycker jag att det skulle kunna ingå i mina arbetsuppgifter så att jag slipper ta semester.

djurkrafs

Ja, förlåt då. Emma sa i helgen "men jag tycker faktiskt inte det är nåt kul med kattbilder" och jag förstår henne verkligen. Men dels vet jag att det finns en del kattfreaks som kollar här ibland och dels är hon faktiskt så jävla rolig, den här Majakatten. Fast jag får väl räknas som partisk. Jag berättade inte om hennes dricka-vatten-ur-allt-bara-inte-min-vattenskål-besatthet va? Ser hon ett vattenglas vill hon inget hellre än att klättra upp dit varän det står och börja lapa. Det kanske är normalt i och för sig. Men så fort hon hör att man går in i badrummet kommer hon springande, då vill hon att man ska sätta på badkarskranen med lite tryck, så att hon kan sitta på badkarskanten och dricka som ur en liten fjällbäck. Man får inte vara blyg inte. Badar man kommer hon gärna in när badet är rejält fyllt, så att hon kan nå ner till ytan utan att falla i. Tänker hon inte på att det är schampo och hudavlagringar i vattnet? Fräscht?? Men älskade lilla katt.

Bonus! Vakur som bor i Kilen (och är sällskapssjuk, fast snart tror jag att djurskyddsveterinärens häst ska flytta dit så det var ju tur).

Första gången jag åkte snowboard på minst elva år

Emma och jag ville prova på snön så vi klädde oss efter vädret (hon var väldigt välförsedd och kunde låna mig både underställströja, täckbyxor, täckjacka och mössa!), drog på oss snowboardkängorna (jag gjorde det, hennes vanliga kängor var så himla stora så de funkade rätt bra också) och begav oss ut i Kilen på pistjakt. Vi hittade en härlig kulle att åka nedför men höet gjorde det hela lite seeeeegt och brädan fastnade rätt bra. Bästa glidet tror jag att jag lyckades hitta, på vägen, efter att ha blivit puttad av Emma i nysnön och sedan, när det kom ett litet nedförslut, få stå på egna ben. Långsamt men bestämt, gled jag fram.

Nu, lite efter tio på kvällen, sitter jag och sippar österrikiskt vin (hej kvällste), det fanns alldeles för mycket kvar i flaskan för att jag skulle vilja lämna det åt sitt öde här men frågan är hur smart det är, när bussen (anropstaxin) kommer och tar mig till jobbet klockan 6.20 i morgon bitti.

15 november

Emma gjorde mig uppmärksam på att det faktiskt inte syns på den här bilden att det är snö på marken och det har hon ju fullständigt rätt i. Hur det nu var med den saken så snöade det när jag vaknade på min födelsedag. Jag överraskade mig själv genom att bli glad över det.

Lill-kusin Karolina och jag samarbetade oss igenom gräddvispningen och det gick bra det. Notera allt fikabröd Emma hade bakat och som står på köksbänken.

Vi slappade rätt mycket mest. Sockerdippen?

Sedan skulle jag baka ut pizzadegen som hade jäst och jäst och jäste ännu mer i ugnen tror jag. Tror jag har nån (mer eller mindre, tänk Midas) ofrivillig jäsgåva eller så.

Och så maratonkollade vi på Ebba & Didrik och tävlade i vem som sa replikerna tidigast i förväg.

Kul födelsedag!

Me me me

Therese skrev till mig och tyckte att jag skulle skriva sju saker om mig själv. Alltså, tycker inte jag gör annat, det är ju en rätt personorienterad blogg jag har. Men sen gjorde jag som hon sa i alla fall. Om det är svårt att läsa kan man klicka på bilden så blir det större. Nu väntar jag på nya uppdrag, be mig skriva om fåglar! Vill du också skriva om fåglar är du mer än välkommen! Och säg till mig här att du gjort det!

Vriday

Vill bara uppmärksamma två nya bloggar jag lagt till i min lista, båda börjar på V.

För den kunskaps- och klokhetstörstande, en like: Visdomstandens blogg.

För om livet på ett litet bibliotek: Vilse bland hyllorna.

Enjoy!

på jobbet

Fick användning för min swiss office knife idag när det var bokleverans (har faktiskt använt den två gånger förut förresten. Ena gången var när jag skulle föra över bokmärkena till hon som hade min dator innan och den andra gången var för att lägga in lite bilder på min dator som jag kunde ha som skrivbordsbakgrund).
edit:Ha, med usb-minnet som ingår i swiss office knife förstås. Jag stoppar inte knifen i datorn!

Sedan var det dags för uppackning, lokalisering och ett evigt stämplande (kommer att få stämpelhandled om det blir mycket leveranser). I love books.

Bussbrist blir björnbrist

Men snön är borta sedan flera dagar. Mörkret!

Det tog ungefär exakt två veckor att börja önska att jag hade bil. I somras när Rasmus och Maria reste Norrland runt med pansarspringaren, lyckades de bevista en björnföreläsning (jag glömmer hela tiden var, Arjeplog?). Åh, jag har varit sååå avundsjuk och lyssnat andäktigt på Maria när hon delat med sig av sina djupa björnkunskaper. Så då va, så ser jag i tidningen igår: Björnföreläsning! Torsdag 13/11 i Strömsund och måndag 17/11 i Svenstavik. Nog ska det väl gå någon buss dit, tänker jag. Men, trots att det börjar hela två timmar efter jag slutar jobba, verkar det inte gå. Till Strömsund måste jag åka redan 15.15 från Krokom och i Svenstavik skulle jag bara hinna vara i 40 minuter innan jag skulle bli tvungen att ta sista bussen hem (19.15!). Snyft, snyft, kan ni inte ha björnföreläsning i Östersund också?

Taptim

Färgfabriken har en filial i Östersund! Under gårdagens ölintag spreds informationen om att 8000 karpar (tarmar enligt vissa) skulle visas upp i en stor stor tank därinne. Det lät ju liksom bara alldeles för storslaget och konstigt för att vara sant. Det var det ju också förstås. 102 stycken karpar var det visst fråga om (men tydligen kostar de 8000 kronor styck) och man kunde inte ens se dem! Nu låter det som jag klagar men det är verkligen inte meningen. Men förstå reaktionen om man väntar sig 8000 tarmar och får se en meditativ stor pol där endast vattnets yta med försiktighet kunde skvallra om att där under gömde sig ett hundratal karpar. Det var häftigt!

och pinot noir

Hrr, Åsa sa att den där bron som glittrar där borta, går till ingenstans. Jag undrar jag ...


Medan jag funderar, går jag omkring hemma i långkalsonger och lagar moussaka.

Smolk i exotismbägaren:

Det regionala nyhetsprogrammet här är Mittnytt, precis som hos mamma och pappa.

purjolök mot fikon

Min plan var ju att flytta till Medelhavet. Det gick lite i stöpet kan man lugnt säga. Men, jag hänger inte läpp för det, jag har en strategi för att göra livet lite mer spännande (precis som det vore om man bodde vid Medelhavet eller dööh?). Tricket är att se min nya situation med exotistiska ögon (jag är rätt bra på just det). Jag bara låtsas att jag har flyttat utomlands. Allt blir spännande då (särskilt badvädret, se ovan).

Till exempel har jag haft en helt ny matupplevelse där vid smörgåsbuffén som är på förmiddagen på jobbet. Har ni smakat hackad purjolök på macka någon gång? Flera av mina arbetskamrater sa att de ätit det som pålägg sedan de var små. Det är jättegott på ostmacka!

Och helgemma

bilder från första veckan

Jag kom fram till Krokom 7.15 i tisdags. Som jag sa blev jag väckt med snö, någon gång innan vi for förbi Östersund. Väl i Krokom väntade jag en stund i "värmestugan" innan jag ringde biblioteket och bad dem släppa in mig. Bilden ovan visar Krokom en tisdagsmorgon efter den första snön fallit. Vilket välkomnande!

Mitt kontor då rå. Fult va? Haha. Eller fult och fult men det är väl den där tavlan som ger mig the creeps.

Fast utsikten är snygg och svartvit, synd bara på gardinerna.

När det är klart väder kan man se Oviksfjällen (?) härifrån, detta fotot tog jag på bussen hem från jobbet i fredags. Medan jag pratade med Maria faktiskt.

Introducing: Maja the cat

Det Maja gör bäst är endera när hon lägger sig på mina knän när jag sjunker ner som en hösäck i soffan, med benen pekande rakt fram och i 90 graders vinkel. Då är hon varm och tung. Eller så är det när hon envisas med att gå fram och tillbaks på bordet under min hals när jag sitter vid datorn. Hon stryker sin rygg under min haka och kurrar. Katt-love.


MARIA! (och andra) Kolla Åsas sprättiväg! Den är helt wicked. Jag sover under den, så snart kanske jag, i likhet med Christian, börjar få frön i huvudet. Vore mysigt. I sådana fall ska jag spara fröna och så dem i min nya lägenhet sedan.

Promenad från Frösön till fastlandet, man passerar den här lilla holmen

Jag är hos Emma nu. Hon bor ju långt från civilisationen. Jag fick passa en buss i fredags och sedan hade hon beställt busstaxi åt mig från Ollsta, cirka en mil från hennes hem. I morgon bitti kl 06.35 kan man ta sig härifrån, Emma beställde taxin i fredags. Vi tände gravljus och ställde på brunnen. Det finns inte en kyrkogård i närheten direkt. Men jag hoppas för guds skull att inte nån är begravd i brunnen för det.


Snart ska väl saker normaliseras här också, så det blir någon ordning på bloggande och sådant essentiellt. I vilket fall som helst, jag tror det här är en del av det goda livet! Det är så FINT här.
À bientôt/