Nytt i länklistan

A piece a day av Helena Frank

God jul!

Önskar alla en god jul, varsågod för testbilden jag tog med självutlösaren innan vi skulle ta julgruppbild med puffklänningar.

Sen önskning

Önskar er god jul med en sista julönskan:
Kan någon titta i html-koden för den här sidan och säga vad felet är som gör att högerlisten klistrat fast sig UNDER textfältet, istället för BREDVID. Det har inte med pixelbredden att göra för det spelar ingen roll hur smalt jag gör allt, högerlisten vägrar vara till höger.

Hjälp?

Det största som hänt mig

Steg 1

"Det är det största som har hänt mig!" utropade jag medan jag firade biljetterna med friterad ost på Gyllene Prag. Och menar det nog. Men då måste jag nog tillägga att jag ju varken fått barn eller gift mig. Nej istället ska jag få se en gruppmatch i EM mellan mitt hemlag och mitt favoritlag - i UKRAINA. Hade matchen ägt rum i ... typ England hade jag nog inte känt riktigt samma eufori. Vad är det största som hänt dig?

Steg 2

1986 på hösten fyllde jag sex år och jag minns den tiden, och flera år efteråt, som en tid av becquerelrapporter, cesiumhalter och förbud mot att äta det mesta i naturen, till exempel maskrosblad, fastän jag precis innan hade lärt mig att de gick att äta som sallad. Älskade ju att äta allt som fanns i naturen. Lekte "gammaldags". Jag kommer från ett av de mest drabbade områdena i hela Sverige. Aprilregnet.

Jag har en starkare relation till Tjernobyl än till Olof Palme. Åker jag till Ukraina utan att besöka Tjernobyl kan jag lika gärna låta bli. Det går dagsturer till Tjernobyl från Kiev, de kostar mer än matchbiljetterna. Men man kan och borde nog boka redan nu.

Är det någon som besökt Tjernobyl och kan rekommendera det? Jag vet att Per gjort det men det var väl knappast på en turistgruppesa?

Musikhjälpshörnan

Musikhjälpen håller till i Göteborg i år men jag har inte på långa vägar lyssnat så mycket som då för två år sedan, när det var det enda jag gjorde. Ikväll har jag dock stängt in mig i min lilla hörna och lyssnar uppmärksamt medan jag pluggar, trär popcorn på tråd och försöker få någon att komma hit för att dricka upp det ungerska vinet jag har i kylen. Ingen verkar kunna så jag får väl fortsätta vara arbetsam.

Många popcorn ligger under bordet.

glader

Tar på mig smilet och gå på julfirande med jobbet. Tar också på mig en klänning som jag eventuellt köpt på second hand i Prag och inte har haft på mig sedan nyårsafton för 5 år sedan. Jag glömde uppenbarligen att ta på den glada minen:

*dör*

Det här är andra gången jag skryter om twitter.

Litet centrumbibblio

Stadsbiblioteket ska ju stänga i ett och ett halvt, eller är det två år? De har fortfarande öppet men i februari eller mars stänger de (jag har verkligen stenkoll som ni märker). Redan nu har en 300 kvm stor liten filial öppnat i Brunnsparken. Väldigt charmig liten sak som jag tänker mig/hoppas kunna finna publik nog att stanna kvar även efter stadsbibbans renovering. Ligger i hörnet mot Östra larmgatan, där det varit en pälsbutik innan. Bredvid Chili och Shock typ.

Annars sitter jag nu på centralstationen och väntar på att ett sent tåg ska avgå. Verkar ha varit haveri på Alingsåspendeln hela morgonen, vad problemet idag då? Det är inte ens kallt.

Jag testar även den nya Blogger-appen som jag laddade ner nu eftersom Bloggeroid vägrade erkänna mitt google-konto. Mitt första intryck är att det är sjukt segt, trögt och ryckigt. Och så ska det bli kul att se var bilden hamnar.

Nu lämnar tåget centralstationen, i samma stund som jag skulle ha varit framme vid jobbet. Hurra.

Men herregud. Nu har det här tagit cirka tjugo minuter och appen har hotat med stängning cirka fem miljarder gånger. Jag får värre hjärnblödning av det här än av försenade och mer försenade pendeltåg! Appen ska slängas!

Notera även den felstavade taggen jag inte lyckas radera.

While I'm alphabetizing asses:

Skickar vidare.

Chhatrapati Shivaji Terminus

Tidigare har jag i mina filmklipp från Indien visat klipp från utanför CST-stationen, före detta Victoria Terminus, i Mumbai. Filmen togs strax innan bilderna ovan. Jag hittade ett youtube-klipp på en nyligen genomförd dans-flashmob på samma station, så jag bestämde mig för att lägga ut lite bilder jag tog när vi turistade där inne. Vi skulle ingenstans. Kolla in flashmob-klippet, det är längst ner i denna post.

Andra bloggar om flashmob, Indien, Chhatrapati Shivaji Terminus, Victoria Terminus, Mumbai, Bombay, dans

Nytt (språkligt) i länklistan:

Bloggen med det inte så klatschiga namnet Språkkonsultstudenter på SU, kull 17. Men de har en julkalender!

Nytt i länklistan:

Sälj grej med tjej

Stäng dörren

Titta på bilden? Irriterande?

Pratade igår med några andra om bl a just stängda dörrar. De sa att de kunde störa ihjäl sig på öppna skåpsdörrar. Jag stänger dem aldrig. Efter att jag tog bilden (obs! ej arrangerad) stängde jag dörrarna men sedan värmde jag glögg och tog fram ett fat ur ett skåp. Nu tittar jag dit igen och ser att jag glömde stänga dörren.

Jag stängde aldrig någonsin några dörrar. Tänkte jag på och blev varse om att det är en fin metafor för hela mitt liv. Jag måste lära mig stänga dörrarna.

En annan sak jag brukar råka undvika in i det längsta är att torka av spisen.

Couplandesque misär

Jag bor ju inte i Stockholm och det är jag ju glad för men när jag helt har missat att Douglas Coupland kommer till Moderna muséet idag ... då jävlar.

Inte bara ångrar jag de beslut som lett till att jag inte längre prenumererar på DN. Jag börjar också ifrågasätta min egen omvärldsbevakning, nya rutiner krävs! Och min bekantskapskrets. Hur kan ingen ha snokat rätt på det här och talat om det för mig? Nu är jag sur!


Glad andra advent!

Kontrollfrågan

För en gångs skull har man chansen att kontrollera hur urvalet av de som röstat i en DN-undersökning ser ut. Det måste vara det enda syftet med denna fråga? Varför inte hellre presentera statistik annars?

dn.se 20111203 kl 12:13

Konsten att mata vinterfåglar

Förra året gjorde jag allt fel. Jag ville köpa gran men hade ingen fot. Jag ville mata fåglar men hade ingen mat.


Trots att jag hade köpt en automat lyckades jag inte köpa något att fylla den med, inte på hela vintern. I år har jag gjort allt mycket bättre. Redan i november inhandlade jag en stor och tung julgransfot, sedan köpte jag en trasmatta att ha under på Tradera. Och jag köpte 2,2 kg High Energy Seed Mix på Netto härom veckan. Nu väntar jag bara på att det ska bli kallt nog för att börja mata. Det räcker inte med att man kan skönja en vinter, nämligen. Inte för att man kan det ännu ens, den här regnstormen påminner väl mest om jag vet inte vad. Jag tar fram min naturbibel Linneas årsbok och läser:

"Det är lika viktigt att inte börja för tidigt. För då kan man lura kvar flyttfåglar, som sedan inte alls tål kylan. Jag brukar börja till jul (lite tidigare om det är ovanligt kallt.)"

Och om det varit ovanligt varmt? Kanske blir det lagom att trycka fast matkulan i mellandagarna? "Jag undrar vilka gäster jag får på restaurangen ... "

Björk, Christina (1982) Linneas årsbok. Stockholm: Prisma

Glögghatt

"På med hävarhatten!" som Gustav sa. Igår tappade vi glöggen som vi satte för sex veckor sedan och god blev den! Jag har lite tveksamheter inför hur länge den kommer att hålla i de flaskor vi tappade den på då vi i princip inte vidtog några särskilda hygienåtgärder alls, mer än att tvätta händerna och diska flaskorna i vanligt diskmedel. Men jag har ställt mina i kylen och planerar att dricka dem snabbt. Bästa lösningen.

Fådda blommor

Jag fick så fina blommor av mamma och pappa när jag fyllde år, snart är de vissna. Jag önskar att jag kunde fylla år jämt, eller en gång i månaden åtminstone.

Hyllan

Jag tycker mycket om den här min hylla jag har i köket. Där står böcker som inte får plats någon annanstans, där har jag mitt lilla kontor, där har jag min köksklocka. Hyllan är precis utökat med lite julpynt, glasskivan med tomten ska jag hänga upp i fönstret när det är närmare jul. De små tomtarna i keramik har Birgitta Sjölander i Bergsjö gjort. Sockerskålen är full av souvenirer, det är så sällan någon sockergris kommer på kaffe numera så den är fortsatt full.

Hyllan har suttit på kontoret på E4 Bilgummi (skapar den första google-träffen för "e4 bilgummi", google index come harve this) sedan jag vet inte när. Jag tror den har suttit kvar genom namnbytena, från Tyreco till Däckia. Nu sitter den i mitt kök och det nedre hyllplanets framsida är full av hål från häftpistol. Pappa (och innan honom Challa) använde hyllan som anslagstavla.

Påfågelmorgon

Lördagkväll och jag lyssnade på Naturmorgon (betydligt behagligare än att lyssna på dess originaltid och dessutom hade jag förresten nyss vaknat från en liten middagslur). Svaret i förra veckans tävling var påfågel. Den kommer ursprungligen från Indien och Sri Lanka och jag har sett en på riktigt!

Det var bara det att jag var så fumlig med kameran att jag endast lyckades fånga dess stjärt.

Snälla Hans gick iväg för att försöka locka fram den till oss paparazzi igen men den var dessvärre för alltid försvunnen.

Cidertillverkning i Borensberg

Nu får vi änna se till midsommar om det blir drickbart! Vad skönt det var att åka bort en helg till schlätta och arbeta lite med kroppen!

Kan någon förresten vara så snäll att påminna mig om att jag ska gå en keramikkurs sedan när jag är klar med allt och har mer tid? Ett tag tänkte jag att jag skulle vilja gå en krokikurs också men när jag tänker på hur koncentrerad man behöver vara då så blir jag bara matt. Den känslan kan ju ha att göra med att jag nyss vaknade från min lördagskvällssömn och känner mig helt groggy, men ändå. Inte huvud, utan händer skulle vara bra. Då kan jag dreja små glöggmuggar kanske.

Nöjd med mig själv

Jag fick en hög räkning på några av böckerna jag lånat i Borås, glömde att ta med dem när jag åkte dit men blev lovad att jag bara behövde betala administrationsavgiften om jag skickade tillbaks dem med post. Gjorde detta, ett stort, tungt paket. KÖPTE en av böckerna från Adlibris istället, för över 300 kronor (har knappt öppnat den).

Häromdagen fick jag en påminnelse på 400 kronor. Tar fram den gamla räkningen för att ringa upp och fråga om inte bokpaketet kom fram. Ser att jag skickat tillbaks fel bok. Den jag köpte från Adlibris stod inte med på räkningen, det var en annan (som jag knappt öppnat men nu ser jag att den verkar bra).

Krusbäret

Jag har väl sagt att jag tog över tusen bilder i Indien? Vilken mardröm att sortera och välja, ni har inte fått se någon än! Men nu kommer två.

Jag skrev i ett av mina inlägg under resan om det gigantiska krusbäret som jag fick helt gratis av en fruktförsäljare. Här är bildbeviset. Men det var som sagt hårt, typiskt omogen känsla och mycket, mycket bittert. Lite surt. Ingen jag kommer att köpa igen om jag inte får några bra tillagningsknep, förstås.

Det blev så, jag blev nog Indien-biten. Jag har massor att göra nu, sitter hemma och ska skriva och det är ju inte ovanligt att det leder till att jag skramlar runt med en massa annat onödigt men idag har jag till största delen lyssnat om och om igen på mina Indien-filmer, tittat igenom mina bilder, andras bilder, drömt mig tillbaks och bort. Jag har många gånger sagt att jag inte ångrar att vi åkte runt så mycket, fast vi bara var där i två veckor och att jag är glad att jag åkte, trots att jag bara kunde vara där i två veckor. Men det var för lite! Man ska vara less när man åker därifrån tror jag.

Men sedan är det ju också så att jag inte kan komma på ett enda ställe jag någonsin rest till, förutom Nice, som jag inte velat besöka igen. Det är lite besvärligt.

Aux armes etcetera

Måndag till fredag jobbar man. Jag är så inrutad i detta, eller framför allt att: lördag och söndag är man ledig.

Så de lördagmornar man kliver upp lite för tidigt och tar pendeln ut till kranskommunen för tjänstgöring i kulturens tjänst på huvudbiblioteket, de lördagsmornarna känner jag mig som en riddare! Ståtlig hållning och till häst, aux armes!

Försvara oss mot horderna som stormar bastiljen? Nja, mer som ett strävsamt lerdikeskrälande och kämpande men med stolt huvud!

Det är med den här känslan man skrider runt i bibliotekslokalen, ler stort mot alla som kommer in och ger ut nya PIN-koder på löpande band. Ingen kan kröka min rygg, rustningen är på!

Sedan får man åka hem medan solen ännu är uppe.

Andra bloggar om bibliotek, helgjobb, riddare

Jag förstår inte men påverkas av fysiken

Hela det här blogginlägget är en del i en hittills två blogginlägg långa serie om mig och fysiken. Del 1 hittar man här.


Jag spelar in telefonsamtal. Har telefonen på högtalarfunktion och min headsetmikrofon bredvid, spelar in gör jag med ljudinspelaren på datorn. Innan jag spelade in i skarpt läge gjorde jag två testinspelningar. Först ringde jag upp min stackars syrra. Resultatet blev sjukt mycket pulserande störningar, så man knappt hörde vad vi sa. Telefonen kanske låg för nära datorn. tänkte jag, och ringde upp en kompis för att prova när jag hade telefonen längre från datorn. Jättebra lät det. Antagligen hade jag lagt telefonen på en stol, men det tänkte jag inte på då ...

Gjorde min första riktiga inspelning, på golvet, shit pommes frites, så många störningar. Gud jag plågas. Men jag hör åtminstone vad hen säger. Vad blev fel?? Jag kanske hade mikrofonen för nära telefonen? Jag kanske borde ha stoppat i högtalarsladden också, och inte låtit den ligga och störa nära uttaget?

Idag, stoppade i alla sladdar, satte mig så långt ifrån datorn som möjligt, mikrofonen på lagom avstånd. Tyckte inspelningen verkade gå bra men när fastighetsskötaren drog igång en högljudd lövblås mitt i ville jag springa ut och lägga krokben för den! Det kommer att förstöra allt! trodde jag.

Kan ju säga som så att man hörde inte lövblåsen i inspelningen. Man hörde knappt något annat heller, än surrdurrburr-skitljud. Ringde efteråt igen upp min lilla syster. Lade då telefonen på trästolen och konstaterade att plast är skit, trä är guld. Jag borde helt klart ha varit mer uppmärksam på fysiklektionerna.

Nästa gång, nästa gång! Då träjävlar!

Ansvarsbiten

Med anledning av de här två texterna (som jag egentligen inte själv gjort någon närläsning av) av Anna Hellgren respektive Elin Grelsson kom jag härom kvällen i diskussion med en man om att "ta ansvar".

Jag menade att det var så tröttsamt att t o m han, som i princip höll med om det som stod i Hellgrens text skulle hänga upp sig på och bli provocerad av att det stod att män skulle ta ansvar. (Vilken jag ser när jag kollar igenom texten nu, ju refererade till Mats Söderlunds text.) Jag tyckte att det var onödigt att folk skulle bli provocerade så fort man börjar prata struktur och han menade att då får de väl prata struktur och inte generalisera och peka finger. Typ.

Men i alla fall, och egentligen oavsett de här texterna, som jag ju inte kan ta ansvar för (hehe). Att "ta ansvar" kan man tolka väldigt olika, märkte jag. Istället för att se det som att någon pekar finger åt dig, väljer jag att se det som en analys av sakernas tillstånd och inte en ideologiskt baserad åsikt. Istället för att se någons illvilja kan man se det som en analys av ett samhälle i kris. Ett samhälle i kris kanske rentav kräver att alla tar ansvar, du och du och du, annars går det i kras. De är inte nödvändigtvis något vi önskar av ideologiska skäl men något vi kommer fram till i analysen av det strukturella problemet.

- Världen går åt helvete, du måste ta ditt ansvar nu, annars klarar vi inte det här!
- Men JAG har ju inte gjort något, din fingerpekare?! Nu är jag kränkt.

Registrering

Ur Historisk tidskrift 2010:3

Från en av mina guldkorn i bokhyllan Hur den praktiske mannen arbetar (för tillfället utlånad). Om jag minns rätt skulle man ha tidningsurklippen som smicker och smörjmedel till allehanda kunder. Man skulle alltså också i kortkatalogsordning föra bok över sina kunders intressen. När man sedan stötte på en tidningsartikel om ämnet, skulle man klippa ur, katalogisera och ta fram vid lämpligt smörjtillfälle.

Sounds of India, part 3: In traffic

In an auto rickshaw:

In a car (bonus music and candy):

On a bike (bonus chanting):

In a jeep:

On a bus (bonus sunrise and music):

And finally, by foot:

Sounds of India, part 2 : Train stations

Here's the incoming train that was taking us to Cancona in Goa. We went general:

At Hubli junction someone tried out the pressure washer. We were annoyed by the unnecessity of it:

In Mumbai we went to see the famous Chhatrapati Shivaji Terminus. This is right outside:

Sounds of India, part 1

Made some films during our first stroll along Gokarna town, fascinated by all the sounds. Later on I will most certainly post traffic films, stay tuned!

Streets of Pondicherry

At junctions, key behavior for vehicles is to drive without slowing down while honking all the way through.

Speaking of honking, most autos have got a rubber horn that says oink oink, instead of a normal one. The sound of Pondicherry: oink oink

The street of Pondicherry are provocatively clean.

Seems you can get by speaking french here. First thing that happened when we arrived at 6.30 in the morning was that the auto driver didn't want to take us to the beach and Alliance Française where we had (rightfully) thought Dumas guest house would be situated. Instead he took us to a guest house a few blocks up and refused to leave. We showed him the map and told him to go where we wanted to. This is where the french-speaking begun and he woke up the manager of that other guest house. For some reason, I don't know which, he wanted me to talk to him. In french, the manager was angry to have been woken up and I said we wanted to go to the beach. But it is expensive at the beach, he said. "Err, well ..." I said. "We want the Dumas guest house". But that costs 2000 a night, he said. "Err, well ..." I said. After convincing them on our relative wealth, the auto driver finally took us to this nice place.




And just now, Bobo saw a kid sitting in the front of a motorcycle, staying on by holding his driving father's ears.

We spent only two days in Bangalore a bit too little and a bit too much. Will mostly remember the smell of going through polluting traffic in an open rickshaw and the loveliness of Hans and Adrianas terrace. And the fruit covered porridge breakfasts!

The Bangalore stay ended in an exhaustive adventure where the auto driver left Jenny and Adriana at the right place for going with the bus to Pondicherry but Bobo's and mine left us 1km away. This we didn't know at first and noone really understood where we were going when asking around. So the two of is ended up running back and forth, going through the same alley thrice and crossing three and four lane roads like hundreds of times. This is when we really had use for the skill to shouldering an Indian. Yada yada yada, we made it to the bus in time.

Streets of Bangalore

There are pavements here but noone walks them (experiences lead us to the conclusion it's because it smells worse along the walls).

It was in Bangalore where we learned to cross heavily trafficked roads safely by simply put your shoulder next to an Indian who is about to cross. Or, in difficult cases, stick to a crossing rickshaw.

At a fruit stand I saw this massive gooseberry, thrice as big as a Swedish one. When I asked about them he gave me one. Photo proof of it's bigness will come. Taste was bitter, sour and when I chewed it, it sounded as if a bit an apple.

18.9.11 17:12 Hampi, Shanti Guest house

This place is so nice and relaxed and we're really enjoying every bit of it, with a swing outside our door and everything (lying on it right now, relaxing, the other's on the patio) but oh my god the food here's not really good and worse, service is SO SLOW you wouldn't believe it. Lunch took us approx. 3h whereas 2,5 was waiting for the drinks, food or for them to letting us know there is no penne (but spaghetti). Because it's low season (at least I hope it'll change) there is only one cook and that's just crazy because we're quite a bunch here and that's not just us seven.

There is also this Israeli people here who today at breakfast/lunch were approached by a man trying to cast some of the (not so middle eastern looking) guys for a film setting in Chennai where they would play American soldiers (!). He came here to look for Israeli guys because they are good with weapons due to there long and recently finished military service. ... Yada yada yada, finally after some long and entertaining haggling the least reluctant guy decided not to go, it seemed a bit to weird and long of a trip. But like yeah ...

Anyway so today we wanted to leave this side of the river quite early, to be on the right.side for tonight when our train leaves and also to avoid eating here and instead at The Mango Tree in Hampi (near all the temples and such). Yesterday we had the best momos there and some incredible ginger lime lassi. Unfortunately the river rose to much so there are no "ferries" (quotation marks will be.explained by pictures as I come home/upload them) today and we will have to go the loooong way around, which is 40 km longer. We'll be going to Hospet soon, in a jeep we found on the village street here. As I said we're seven and we would probably need three autos (rickshaws) to fit us. So finding the jeep was a blessing (inshallah!).

15-16.9.11 Palolem Beach in Goa

[Hans and Adriana had been in Palolem, Goa the weekend before meeting us in Gokarna and they wanted us to see it and for us to try the fish at the beach restaurant. So we changed plans and left Gokarna already on Thursday. Palolem was really nice, we stayed in a really cool place and waves were really high but when looking at my notes from that day, I begin to wonder what Goa really does to you. The notes are short, rudimentary and hardly readable. When reading them I also remember being totally slow in the brain. Must have been the one beer I drank, an exception, as we have been very sober during this trip. Every menu is full of fresh non-alcoholic drinks, our standard is lime soda sweet AND salt which is perfect for regaining salt balances after hot day. Anyway, Goa was full of Germans/other Europeans and I bet is a bitch at high season. Here are my notes:]



15.9.11 15:45 At Dropadi bar
Waiting for lunch just want to say: pretty low odds on meeting someone we know here ...

---

15.9.11 22:56 Bhakti Kutir
This place is so nice but there are SO many mosquito, had some free time before dinner, wanted to spend it outside, on the nice clay porch but ... had to go hide under my mosquito net. Still off season, Goa feels very touristy, lots and lots of Europeans and yeah ...

Leaving for Hampi tomorrow.

14.9.11 night time; Namaste yoga farm, Kutle beach, Gokarna

The no 1 most definite most useful item I've packed that I'd never thought of myself: flashlight (at the moment, writing, I wish it was a head lamp). From around 7:30 pm it's pitch black outside and here in Kutle beach there is practically no "street" lights and on top of that electricity is on/off. Right now it is off for the 6th and longest time tonight (Oliver, the German manager at this place told us they (whoever produces the electricity here in seaside Karnataka) sell the electricity to Goa because they will pay better).

I'll wait showering until tomorrow morning when sun's up.

I will soon go to bed but first some writing and my night cocktail (Resorb) on the porch. It's windy and almost chilly but not quite. Humid and gentle is what it is.

---

22:20 pm
We're getting up at 7 am tomorrow, going for breakfast at 7:30 at the beach, our favourite and sort of nearest restaurant Namaste Rock Café. We had planned to stay here in Gokarna until Friday but decided to go to Palolem in south Goa for one night before heading for heading towards Hampi.

We're trying to catch the 10:30 train from Gokarna to Palolem, or Cancona which is the nearest train station. Actually the train station where someone almost fooled us into getting off last night when we were on the train here!

The thing was we were supposed to arrive here at 4 am but the train conductor informed us at 3:30 am we were one hour late so I went back to sleep (I had only slept for like one hour before that also). But then, at 4 am some other man, god knows who, with a paper that said "Gokarna Rd 28,29,30" (our seat numbers) rushed to Bobo and told him to get of in a hurry 'cause it was time. Bobo woke us both up, we all tried grabbing our bags, Jenny hadn't gotten her shoes on. I took two bags, ran and got stuck in a door. Bobo had gotten off and as the train started rolling again the conductor, who was also on the platform told him (I suppose quite surprised) to GET ON AGAIN, as it was 40 min 'til our stop.

Well, that was in Cancona. We will give it another try.

14.9.11 18ish Namaste Yoga Farm, Kutle Beach, Gokarna

When arriving here in Gokarna (after thoroughly but mysterious instructions we got from Hans) in the middle of the night/early morning (we saw people going for work but we hadn't really slept properly on the train so for us: NIGHT), we heard this aquatic noise, thinking it was a nearby waterfall. It was not. It is the loud noise from the Arabic sea, humungous waves creating the sound of a water power plant. I am sitting on my porch right now, listening to it and the only thing competing is the incoming monsoon. Louder.

Oh the waves: We swam in them yesterday (The Arabic sea!), they were high as kites and made me tumble. Also, in fact, getting salty water up my nose cleared it. I breathe so much easier now.

13.9.11 1:12 on a train towards Gokarna

One thing that strikes me is the absence of western culture and the absolute presence of Indian such. This is my first time outside of Europe so I hope that my instant naive findings will be excused. About Europe, having travelled around a bit has shown me different places and what at first glance could be accused of being astonishingly great differences in culture. Really, they're just facets of western culture and are all climbing the same ladder.

I don't know what I expected but one thing that has surprised me (n.b. "surprised" as opposed to "disappoint") the most so far (26h since arrival) is the renounce of western aspirations. Most women wear saris or other indian type of clothing and all of the musical ring tones we have heard on the train (and they were many!) has been Indian music.

Children's school uniforms though; shirt and tie, neat and all but not similar to what the parents who were holding their hands through Mumbai traffic were wearing.

13.9.11 00:55 On a train (south of Vijayadurg)

Oh my god so something fell out of my pocket and down the Indian toilet, at full speed. Luckily it was a pack of handkerchiefs. I've got plenty, snoring as I am.

12.9.11 15:50 MUMTIME; On a train (leaving Thane station)

So, traveling by train in Europe, I have among other things paid attention to different kinds of soap solutions. Grinder, foam etc. Just went to the Indian train toilet, well ha, ha! No, really I am happy about the hole in the floor "indian toilet" rather than sitting where ...

Saw a lot of rats in Lokmanyatilak Train Terminus, and stray dogs, including a limping puppy escaping the big ones who were barking. Like, omg it was cute! It escaped through an opening in the tin wall.

Children were begging for money and food by poking us. A man sitting on a rolling board poked Bobo but luckily enough he didn't tap me nor Jenny. We gave a kid some coins but even after that she wanted to have my newly bought samosa that I were en train de manger. Staring, begging.

We're on a train now yeah. For the next 12h. Bought chai when we got on, didn't buy anything else. Will hopefully be able to buy food (biryani?) later.



---
Oh yeah, and this: Walking the LTT platform in Mumbai trying to find, well, a station building or ... whatever: it is full of people and then: another western traveller/backpacker, so we meet in a mutual ... "hello".

12.9.11 10:40 MUMTIME; Hotel in Mumbai, near the airport

So far, it hasn't been too warm, due to hotel A/C I guess. Normally freezing most of the time, arriving in a moist warmth was very welcoming.

We stayed at quite a fancy hotel this first night, well tempered and with a 24h restaurant (!) The real challenge (?) is coming soon I guess, as we're getting out of here and on a train to Gokarna. Will not change clothes yet but gonna wear this piece of cloth 'til it's completely marinated in me. Anyway we're only traveling. The man next to me on the plane (N.B I'm not referring to Bobo but to the man in the other side of the aisle [this comment was added on Bobo's request]) smelled of S-W-E-A-T so why can't I? And as I said: no sweating for me so far.

Time for a shower!

11.9.11 5:05 CET 20:35 MUMTIME; On a plane

I remember a nursing rhyme or if it was some kind of pun but essentially it ended with you pronouncing Canada real weird, sort of stressing the second a. Anyway, so I'm going to this region in India where they speak Kannada. Reminds me of home (the Gothenburg jokes you see ...)

Actually, writing this I'm on the plane to Mumbai and we'll land in less than 1 1/2 h. My lips are dryer than they ever was so I'm really.looking forward to moisty Mumbai. Let's just hope I won't regret that wish, soaking for the next two weeks.

aaaaah bröllopäää!

Aah, om mindre än en vecka är Gustav och Elin gifta och firade på hjärtat i kartbilden! Och om en än mindre vecka är jag på plats i Böle vid krysset!

Vilken sommarfest och semester! Fram till dess försöker jag göra så mycket intellektuellt arbete jag kan, välja nagellack till bröllopet* (svårt!!!), städa lägenheten inför centraleuropeiska besök och i fyra dagar hantera böcker på lillbibban.

Stort! Glad sommar!

*Engagerade först twitter i en omröstning mellan rött och gult som slutade i 4-4 men där Ann-Sofie kom och lade den sista rösten på gult ("somrigt och glatt!"). Senare under kvällen mottog jag dock ett sms:

Inte gult! Ser sjukt ut! Kramar mamma
någon sekund efter:
Nåt blått skulle gå an!

Jag målar mina tår till svenska flaggan (obs! klänningen egentligen knäkort) men jag vet inte jag. Kanske skulle införskaffa ett kallt rosa lack istället.

Skönhetstips

Jag har fyllt trettio, jag har köpt finare än praktiska sandaler (dock från Ecco) jag har börjat måla tånaglarna. Djuren jag köpte på second hand i Köpenhamn räddar tårna från varandras nagellackskladd.

Svensk ölnärings liv

Sape klagar på att jag aldrig bloggar och när jag gör det skriver jag om Svenskt Näringsliv. Därför lägger jag upp bilder ur hans liv istället: sista och första bilden i min mobilkamera.

kort lunchblogg om Konsten att strula till ett liv

För det första ber jag er beakta Svenskt Näringslivs essens:

"Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vårt långsiktiga mål är
att Sverige skall återta en tätposition i den internationella välståndsligan."

Det är alltså inte så konstigt att deras världsbild och drömmar inte överensstämmer med din. Svenskt Näringsliv har inget mandat att tala om "det goda livet" eller vad som verkligen betyder någonting för den enskilda medborgaren i form av personlig utveckling, en aktiv fritid eller nära relationer. Deras uppgift är att se till vad företag tjänar på. Deras uppdrag slutar långt innan tal om en högre nytta med kultur eller bildning.

Men sen iaf, en hastig kommentar eftersom jag, trots att den funnits ute en längre tid, inte hunnit läsa hela rapporten (finns här) eller än mindre tänka något klokt om den. Lägre studiemedel till humaniorastudenter som en slags piska för att de valt studier som inte ger en hög livsinkomst. Men Svenskt näringsliv, tycker ni att det verkar som att humaniorastudenter påverkas av dylika monetära påtryckningar? Skulle vi då läsa år efter år på förvisso intressanta men utbildningar och kurser som inte ger hos jobb eller i vart fall inte med hög lön? Jag tvivlar starkt på att den grupp ni är ute efter kommer att påverkas.

Kanske återkommer jag.
Läs mer i t ex Sydsvenskan och i Svd så länge.

Fotbollsilska

När jag växte upp spelade nästan alla i klassen fotboll utom jag. Alla de tuffa och populära tjejerna spelade såklart fotboll, alla de tuffa och populära killarna också. Inte så konstigt, eftersom alla spelade fotboll. Så länge jag har levat har fotboll spelats av både killar och tjejer.

Och alltså. Nu spelas det Fotbolls-VM i Tyskland och jag är lite pepp. Jag upplever det som att bevakningen är större än den någonsin varit under ett dammästerskap och visst påverkas man av det. Sport upplever man kollektivt. Om andra är intresserade är vi också det. Eller inte. Det finns folk som inte är intresserade av sport. Eller som bara gillar handboll. Eller som bara gillar OS. Eller som osv. Själv gillar jag friidrott för att det är snyggt samt sjukt mätbart. Och så gillar jag fotboll men skulle aldrig få för mig att bry mig om Allsvenskan, de spelar för dåligt.

Så himla konstigt att tidningar skriver om herr-Allsvenskan när de spelar så dåligt. Jag menar, har ni sett La Líga? DÄR snackar vi fotboll. Pinsamt att svenska tidningar kvoterar in amatörmässiga lag i sin bevakning bara för att.

Liksom. Nu bevakas äntligen dam-VM halvordentligt, vuxna fotbollsspelande kvinnor är inte fullkomligt osynliggjorda och fotbollsspelande tjejer kanske äntligen kan se en fotbollsframtid bortom landskapslaget och därefter direkt till Korpen. Då kommer det töntar och gapar om intresset motsvarar utrymmet eller ej. Och annat sjukt töntigt ... som om tjejer som spelar fotboll VAR EN NYHET??? (jag fäktas mot ap-kommentarerna alltså. )

(Sverige vann med 1-0, jag kunde bara se bitvis på slutet eftersom jag jobbade)

Andra bloggar om fotboll, sport, Fotbolls-VM

SJ slår ett slag för trovärdigheten

GP scoopar med att SJ uppvisar realistiska tidtabeller till sina passagerare innan köp av biljetter. EEH. Jag är mycket tacksam om tidtabellen är anpassad efter troliga förseningar så att jag får en rimlig uppfattning om jag kommer hinna till mötet/bussen/flyget/träffen/whatever.

JAG HAR LÄNGE önskat att också Västtrafik skulle anpassa sina tidtabeller efter verkligheten och inte efter en spårvagnsresa utan passagerare, stopp eller övrig trafik. Jag vill inte få noll (0) minuters marginal till mitt tågbyte istället för fem (5) som jag hade trott efter att ha tittat på tabellen.

Andra bloggar om SJ, Västtrafik, kollektivtrafik, tåg, tidtabeller, Göteborgsposten, GP

Morfars blombär

Jag tog den här växten ur morfars lägenhet precis efter att han hade dött. Det satt ett rött fint bär på. Det röda bäret föll dock av under cykelturen ner till Böle.

För en månad sedan fick jag aprikosa blommor som nu tappats. Nå, ser det inte ut som att ett eller två bär skulle kunna spricka fram inom kort?

Galen gammal gubbe motas i Majorna

Igår förmiddag när jag kom cyklande på cykelbanan vid Ekedal försökte en urgammal gubbe på en urgammal moped köra på mig och såg full i fan och förbannad ut när jag lite förvånat försökte väja.

Senare på dagen när jag stod och tittade på Göteborgsvarvet vid typ Vänmötet hördes plötsligt ett ilsket brummande vid en av avspärrningarna. När jag tittar dit ser jag samma gubbe på samma moped försöka komma förbi repen och in på banan. Allt medan en funktionär handgripligen motar mopeden åt motsatt håll och gubben spottar och svär.

Allt som inte är förbjudet är önskvärt

Det är ju inte ovanligt att Jan Björklund kör sitt eget race och struntar i forskning. Den här gången manifesterar han sitt kunskapsförakt och fullständiga brist på förtroende för relevant expertis på ett flagrant sätt. Jag. Blir. Så. Trött.

Men förutom det då, sakfrågan:
Det som slår mig mest är att i varje uttalande från Björklund om både betyg från tidig ålder och skolk i betyget verkar han tro att skolan är totalt oförmögen till kommunikation med hemmet annat än via myndighetsutövning dvs betyg.

Att skolket inte skrivs in i betyget, något som alltså flera tunga remissinstanser motsatt sig, betyder ju knappast att "man kan komma och gå som man vill", det är ju snarast ett mycket konstigt sätt att se på verkligheten.

Nya tag, nytt liv

Om man verkligen kan blogga från telefonen med den här applikationen (Bloggeroid, tack Katrin!) så ser jag en helt ny tid framför mig. Har efterlyst och letat den möjligheten i mer än ett år utan resultat. Informationsspecialist eherm.
Got tons to do och huvudet fullt men ofta i kollektivtrafiken behöver man tömma sig på en del men på mer än 140 tecken. I tweet for life och nu även blog.

Smal teve och lätta bibliotek

Den senaste Public Service-debatten som har blossat upp har varit ganska intressant. Jag har noterat att moderaterna har varit tongivande i media (och med media menar jag P1), de är också de med mest avvikande åsikt från de övriga. Eller åtminstone mest hårdragen. Public Service ska endast sända sådant som de kommersiella kanalerna och aktörerna inte gör. Och de får inte finansiera en endaste del via sponsring (oftast gäller detta stora sportevenemang men moderaten Gustaf Hoffstedt som pratade i Studio ett idag var också kritisk till att man exponerades för Mercedesbilar i Stjärnorna på slottet). Detta vurmande för smalhet och motstånd till positiva tittarsiffror känns så främmande om man tänker på hur bibliotekens verklighet och värdering har kvantifierats de senaste åren.

För något år sedan fick jag på min dåvarande arbetsplats, ett litet folkbibliotek, reda på att vi måste skriva ner nya mål för vår verksamhet. De måste vara mätbara.
- Men hur mäter vi kvalitet? Hur mäter vi värdet av vårt demokratiska uppdrag? invände jag. Det var ett annat problem. De mål vi fick sätta upp för verksamheten var enkla att mäta. Öka utlånen, öka antalet besök på hemsidan, behålla personalstyrkan. Lätt att mäta men oanvändbart som mätare på hur verksamhetens syfte egentligen uppnåddes.

Biblioteken i Nacka kommun får inför varje budgetår sätta upp mål enligt de tre parametrarna utlån, besök, öppettider. Efter hur höga mål man satt får man sedan av kommunens pengar. Når man ej upp till målen får man betala tillbaks efter årets slut. Praktiskt men hämmande. Vart tar bibliotekets uppdrag vägen här? I Nacka finns inget huvudbibliotek, biblioteken konkurrerar med varandra om samma pengar. Ingen tjänar på en tidsödande och dyr social verksamhet, ingen tjänar på dyra tillgänglighetslösningar. Det kan straffa sig med att du får betala tillbaks och nästa år ha ännu mindre medel.

Vad är målet med folkbibliotek och vad är målet med Public Service? Ska folkbiblioteken reduceras till räkneverk och ska Public Service definieras negativt med hjälp av ögonen sneglande mot de kommersiella krafterna? Kraften i de offentligt finansierade biblioteken och det licensfinansierade Public Service är ett möjligt risktagande. Man kan stå fri och våga satsa på det man vill och vad användarna behöver. Ett bibliotek som är offentligt finansierat utan vinstkrav kan och ska erbjuda tillgänglig litteratur för de som inte ser, böcker på språk med få läsare men med stora behov, de kan satsa på välbehövliga insater som kanske inte alltid maximerar antalet besök.

Andra bloggar om Public service, bibliotek, Nacka, moderaterna