rider runt

När jag var i Prag gick vi till ett rätt nytt konstcentrum, som ligger i Holešovice. Vi skulle mest kolla på Entropa, David Černýs omsusade konstverk som ställde till med censur i självaste EU-parlamentet, hans tolkning av Bulgarien fick täckas över med svart plast, efter att representanter från landet i fråga hade surnat till. Det var roligare än jag hade föreställt mig att stå där och glo på den gigantiska pjäsen. Vi stod hur länge som helst och försökte lista ut vilka länder som var vilka - en del var lätta: Sverige, Danmark, Rumänien, Italien, Polen, och endel omöjliga: Irland/Estland/Lettland - och ändå hade vi gjort flera tänkefel, upptäckte när vi kom hem och fuskläste oss till hur han hade menat.

Då läste jag också att det ju är samme konstnär som gjort den här upponervända equestrian statuen som finns i Lucerna. Bild från 2007. Hänger den kvar? Jag älskade den. Det finns ju rätt fett med ridande statyer i Prag asså. Dels den här men ju även den på Václavské náměstí, som jag tydligen aldrig tagit någon bild på. Hemmablind. Men, som i så många andra städer, är det en ryttarstaty som tjänar mötesplats. I Göteborg träffas man vid Kopparmärra och i Pécs (HU) var det "vid hästens svans" man skulle ses.

(OK, låtsas att jag tror det är torsdag, har ju missat några veckor nu ändå)

Heteronormen:

Fick precis höra att en tjej jag känners flickvän eventuellt hade vart ihop med tjejens brorsa innan och jag ba: "Shit va bisarrt att vara bukis med sitt eget syskon" och så tänkte jag att det var något väldigt speciellt och ovanligt, nästan ogörbart. Men det är ju jättelätt.

och så lite ludd i såret för extra effekt

So I bet ya you vill att jag ska skriva något nytt snart snart snart så att den här vidriga bilden hamnar i skymundan! Jag skrapade armbågen i lite asfalt i lördags. Det var det värt. Tack för Jägern, Helena!

söla kaffe

Pappa och jag tog morfars gamla plåteka ut till Gistaholmen, promenerade runt ön, hoppade i och badade och avslutade med fika. Jag har inte varit där på 9 år, då hade vi ingen motor så vi rodde ut. Lilla Gistaholmen har under de senaste åren blivit ockuperad av skarvar, så hälften av alla träd är döda nu. Det ser jättekonstigt ut:

17 jävla bokstäver att hålla reda på! (och 17 år)

2/8-97 kl 12:50

HEJ. Det kanske är dags att hålla uppe dagsboksskrivandet. Borde berätta en del saker ... Jag lyssnar på radio. Men det var inte det som skulle berättas.

På Gatufesten kysste X Y det var ju lite mysko. Han gick även iväg med Z (A:s släkting från Gällivare). Men hon såg så sur ut. Jag tror inte att de gjorde nåt då. Hångla eller så. Jag sa typ hej till X på Gatufesten han var ganska cool. Sen dess har jag inte sett honom eller pratat med honom. Punkt.

Igår var det feststrul. Jag och E fick skjuts av pappa till Bandsjön där C sagt att det var fest. Han tog cyklarna i bilen. C och company hade också åkt bil dit. Men hon blev lite när vi kom, för det var mest en massa fjortisar där och O hade sagt att M "och dom" var på en fest i Sandbrinken (Bergeforsen). E och jag hade ju inget bättre för oss så vi kunde väl cykla dit då. Japp. Där var C och co när vi kom men där var ingen fest. Vi blev lite sura på C som hade lurat iväg oss på alla möjliga ställen. Dom i bilen skulle åka till Q som bor i Vävland (nära Bandsjön). Jag och E ville inte cykla dit bort igen så vi sa att vi ville åka hem istället. Dom for. E och jag sa att vi kunde väl cykla förbi Lögdösjön bara för att kolla. Så gjort. Men där var såklart ingen. Vi ville vara lite galna så vi tog av oss alla kläder och hoppade i sjön. Det var härligt. Efter ett tag började vi frysa lite så vi tog på oss kläderna och cyklade hemåt.

Precis när vi kom innanför dörren hemma hos mig kom mamma ner för trappen och sa att det var en jättetrevlig kille i telefon. Så jag tog telefonen. Först fattade jag inte vem det var och det tog ett litet tag innan han berättade att det var P. Jag har inte skrivit något om honom men nån gång i vintras (feb/mars) ringde R till mig och sa att P var kär i mig. Jag visste ju nästan knappt vem han var. Hon ringde förresten strax efter Alla Hjärtans Dag. Sen när jag och X satt och pussades på Domus Cup 14-15/3 satt P alldeles ovanför oss. Woops. När B var tillsammans med L pratade hon ofta om P. Han hade ringt mig fast jag inte varit hemma. Vid typ 30:e april trodde jag definitivt att han hade glömt mig och så, men då fixade "snälla" B så att vi pratade med varann. Så vi gick och gjorde det ett tag. Pinsamt. Han frågade typ om jag var tillsammans med X förut. Nej ... sa jag. Lite knäppt sa jag också. Efter det trodde jag absolut att han glömt mig och så. Jag har som sett honom på fester och såna ställen. Men igår ringde han alltså. Vid ca kvart över ett. (Pa nåtten). Vi pratade faktiskt ganska länge. En gång sa jag hejdå då frågade han om han fick ringa igen. Jag visste inte vad jag skulle säga. Så jag förklarade typ att jag ju inte kände honom och att han inte fick vänta sig för mycket. Sen frågade han om han fick ringa imorgon (alltså idag). Jag sa att han fick bestämma själv så fick vi se sen.

Ca fem minuter efter vi lagt på ringde telefonen igen. Fatta att jag blev SÅHÄR förvånad över att höra X röst!!! Han pratade lite, i bakgrunden hörde jag C så jag frågade om hon var där. Ja sa han och fortsatte prata. Bl a frågade han om jag ville ha tillbaks min kofta. Inte kunde jag tro att han hade den! I alla fall så tyckte han att jag skulle komma till honom och hämta den för då kunde jag ju hälsa på honom också. Hm. Men jag sa att det tänkte jag inte göra, eftersom han lånat den fick han komma till mig med den. Och han frågade ifall jag var sur på honom. "Borde jag vara det" frågade jag. Han sa att vi ju strulade på Midsommarafton och att han inte ringde sen. "Men jag har ringt hur många gånger som helst till dig" "Hur många gånger som helst har jag ringt men du bara är på jobbet" "Men hallå" sa jag "Du har ju ringt, du ringde ju torsdagen efter midsommar. " Han verkade lite skeptisk. Jag pratade lite med C emellan och så sa jag hej till K. Så pratade jag med X igen. Han var för övrigt FULL. "Vad gör du om två veckor?" "Vill du följa med på semester?" Jag sa att vi går i skolan om två veckor men det var om tre sa han. "Vi ska på semester till Söderhamn" sa han. Jag sa: "Du får ringa när du är nykter så får vi se om du vill ha med mig på semester då". "OK då ringer jag imorgon" sa han. VISST ATT HAN GÖR!!!

Men ikväll ska jag på jazzfestival i stan. Med T, E, Å. Och S tror jag. Vi ska åka med 17.18 bussen. E är irriterad på C för hon hade tydligen ringt till E igår natt när E var här eller nån annanstans. Så är det. Nu ska jag duscha. Kramar Johanna som trodde att hon hade glömt X o FUCK.

de små sakerna.

Nu vill jag inte att något mer ska hända på Twitter. Eftersom jag blir så till mig av det här, kanske det inte är så konstigt att jag älskade Gustav när han noterade och, framför allt, påpekade hur duktigt jag hade optimerat utrymmet i kylskåpsdörren på deras kyl, så att både min juice och hans iste skulle få plats, tillsammans med allt det andra.

(Fast faktum är att sekunden efter att jag tagit skärmdumpen fick jag en till follower. (men @helenabergman så jag klagar inte.))

Den ende tyske singer/songwritern

Det är lite överraskande att jag skriver om det här nu, eftersom in hjärna jobbar på ett inlägg om musik/sport alt. ointresse för musik.

Men. När jag kom hem från semestern fick jag en CD-skiva av Olle, som vattnat mina blommor och tagit in min post medan jag varit borta. (Pinsamt! Jag hade inte med någon souvenir hem till honom, även om jag lovat bjuda honom på öl längs krogstråket (!) i nästa vecka.) Efter att han varit i Bremen en vecka vill säga. För det var just i Bremen som han hade införskaffat skivan.

Innan han och Åsa åkte hade jag dryftat något om att jag inte har någon musik på tyska (förutom Rammstein och Einstürzende Neubauten). Jag gillar ju "musik på andra språk". Har liksom tänkt att genren är singer/songwriter men nu när jag börjar tänka så kanske det är någon slags folk singer eller nåt sånt istället. Eller så. Ja, som sagt, som jag eventuellt kommer till en annan gång, har jag ingen koll. (Ärligt, vet inte ens om jag vågar publicera det är inlägget. Det är så viktigt med musik. Något jag hade tänkt ta upp i ett senare fall men shit, blir ju nervös redan nu. Paria?)

Men tydligen hade Olle gått in i en skivbutik i Bremen och frågat efter en singer/songwriter som sjunger på tyska. Det lite förvånande (eller är det inte?) är då att butiksbiträdet bara kunde komma på en enda tysk sådan artist. Nämligen Gisbert zu Knyphausen. Det är ju nästan lite roligt. Alltså kan det vara så att Gisbert, var skiva utan namn jag nu äger, är den enda singer/songwritern i det tyska språkområdet? Vad är det då jag är ute efter?

Andra på andra språk jag gillar: Karel Kryl, Jaromír Nohavica, Kourosh Yaghmai, Shahram Shabpareh, Gilbert Bécaud, Charles Aznavour, Johnny Halliday, Vladimir Vysotskij, Lars Bremnes, Massilia Sound System, Lhasa. Get the idea? Vad som helst som jag inte förstår (franskan är verkligen på gränsen här), jag gillar.

Levi's classic

Nämen! Skulle just bara skriva av mig för att beklaga min extrema seghet, och tänkte att en liten klagosång skulle få fart på skrivarfingrarna. Då ser jag att det här bli inlägg 501! Jag som skulle fira inlägg 500 lite, hade jag tänkt.

Jag har minst fyra utkast till bloggposter, ofärdiga på olika media. Mer eller mindre privata, mer eller mindre troliga att de blir av.

Förutom att jag har lite post semester-depp (egentligen inte, det är väl mest bara energinivån som är låg), så märker jag verkligen att Twitter stjäl bloggtext. Ibland hade man inte mer att säga liksom och så ids jag inte utveckla det sedan heller. Typiskt!

Lillasyster skulle komma hit idag och som hämta mig med bil, ner till Sörberge. Nu sov hon längre än vad jag trodde var möjligt för någon över 20 idag så det kanske inte blir något. Då slipper jag i alla fall städa och jag tar tåget imorgon. Men hallå syster! Jag hade ju önskat att hon kommit igår. Suck.

Nä nu ska jag klä på mig, så får vi se om jag satt i gång nåt nu.

Min kompis är så cool!

Jag ska bara skriva det här: GUSTAV SKRIVER OM SEX PÅ NYHETER 24! Åh, det kommer att bli så jävla bra! Kolla in och kommentera eller knyt näven i fickan!

Det jag håller på med är att sortera bilder från resan, en teaser:

in brief/ lättläsare

Well hello. Jag är tillbaks på plats i Östersund (envisas med att skriva Österduns när jag skriver på tangentbord) och min egen dator och antagligen hur mycket bloggtid som helst. Men inte ikväll, för imorgon bitti ska jag jobba.

Men! Jag har gjort mig för och redigerat alla inlägg jag skrev under semestern och som saknade åäö. De är sex till antalet och börjar med detta. Kanske har jag missat några vokaler men de ska i alla fall vara lite lättare att läsa nu. Varsågoda.

I korthet kan sägas: Ungefär världens bästa semester, med världens bästa vecka på slutet, som tyvärr pga någon slags crash & burn-attityd slutade ganska dåligt. Men som helhet, i korthet grymt!

ansvar

Och då, när jag sov på tåget, drömde jag att vi åkte tåg. Alla vi från det senaste, och tåget gick till Timrå station. Och där hade de byggt en konstruktion, som följde med ända från vårt resmål, det var en cirkelformad träbyggnad, med två våningar som snurrade men ändå inte. Den var tvådelad. Och vi hade fest, vissa bar wrestlingmaske, ja vilken fest! Och i nästa vagn, fast vi var framme i Timrå nu, var det byggt en jordhåla, där det var ännu en fest. I taket på jordhålan var det ett runt hål, för ljus och luft. Jag tog ett ordentligt språng för att hoppa över men landade för nära kanten och rasade, tillsammans med marken, i famnen på en massa okända människor. I innertaket hade funnits lakansväv, som nu täckte hela bunten folk. En tjej flydde ut och jag var nära att göra detsamma men motstod och började slita lakansväven av den begravda gruppen. De var arga på mig, eller om det var mitt eget dåliga samvete, för att min första impuls hade varit att fly.