Ni vet den där känslan av att man är fejk och att man bara väntar på att någon ska upptäcka det? Nej, jag ska inte skriva om det, den där inbillade känslan.
Däremot har jag kommit på att någon (läs: arbetsgivare) troligen har slarvläst mitt CV och därmed tror att jag har nåt (läs: examen) som jag inte har. Jag har varit på intervju, fått vikariatet, förhandlat om lön och skrivit på anställningsavtal. "Jag har inte dina betyg men du kan ju posta dem till mig sen."
Det här är den verkliga känslan av att någon snart på riktigt kommer att känna sig lurad, för det var inte förrän några timmar efter att jag hade skrivit på avtalet och åkt därifrån, som jag fick en till pusselbit som fick mig att misstänka att de skönläst mitt CV.
Det här är den verkliga känslan av skräck för att bli anklagad för att ha dolt något jag aldrig velat dölja men självklart inte heller tagit upp som främsta merit eller tryckt på under intervjun.
Halva min hjärna och största delen av min mun säger till mig att jag inte gjort något fel, det ligger på en rekryterare att ha koll på sina grejor. Resten av kroppen kommer att ha svårt att sova, p g a den där rädslan för att bli påkommen, rädslan för att skapa problem, rädslan för att någon ska stoppa mig från att ta mig härifrån.
Wednesday, March 10, 2010
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Johanna, jag är helt inne på din linje. Det är faktiskt upp till arbetsgivaren att hålla koll på sådana saker. Har du skrivit på så är det klart. Tänk inte mer på det. Det står ju klart och tydligt. Hon kan ju läsa eller hur.
Tack Emma.
Post a Comment