em blog om tjöket

Ja, nu har jag suttit och pluggat i köket igen, att jag påpekar det varje gång det händer är för att jag själv blir överraskad över att det var så länge sedan sist och att det är så jävla trevligt!

I övrigt ser köket ut som en sophög, fylld av disk - och SALT - men jag njuter ändå av solen.

Så, nu ska jag iväg och träna och sen på en tidningsrelease men Kolla här va ja ska få! Sjukt sweet.

idag och i måndags fick jag lön

Det är inte svart, det är brunt. Och ja, jag behöver träna på att måla.

och HAHA är det någon mer än jag som hört den här reklamen: "8 filmer med coola kommissarie Beck och den vilda Gunvald"? "Den vilda"??!

bara för att jag har lite böcker i bokhyllan betyder det inte att jag förstår allt

För mig som kommer från en småstad (nej jag menar ett "brukssamhälle") och ända sen jag kunde formulera önskemål varit säker på att jag skulle flytta därifrån, tycker jag att det ligger något obehagligt incestuöst över vissa göteborgares ohejdade kärlek till sin hemstad, men kanske främst oförmågan/oviljan att flytta härifrån. Jag är förstås medveten om att de enda göteborgare jag träffar naturligtvis är just de som stannat kvar, jag bor ju liksom i denna stad. Men ja, i vilket fall, det är otroligt svårt för mig att förstå hur man INTE kan vilja bort, jag har som sett det som the natural way. Det kanske är en förbannelse att födas i en stad dit folk faktiskt flyttar? Vart ska man vilja liksom?


Men det värsta: jag har blivit likadan! Jag har inte varit i Stockholm mer än 24 h på tre år, i Malmö har jag varit två gånger på kanske fem år och ja, sen har jag väl inte varit någon annastans alls. Vad ska jag till Stockholm för, när allt finns här? Det är tyvärr blodigt allvar, detox please!

men här får man ju inga svar

Alla kan ju inte vara lika kluriga som jag ...



[trocadero karameller] är för övrigt den absolut vanligaste söksträngen med vilken folk hittar hit. Fast hit.

skämspåmä

Åh jag måste också få skriva ett hatinlägg? Here it comes.


Om jag någon gång skulle kolla på Melodifestivalen, så skulle det ju inte bli ikväll. På hela veckan har man ju inte kunnat läsa Aftonbladet för de två äckligaste sång- och dansmänniskorna (bara för att jag tycker att "sång- och dansman" är ett så roligt ord) har fläkts ut på bild hela hela tiden överallt. Ja, Carola och den här jävla Andreas Johnson. Vem faan är han? Varför ser han så äcklig ut? Han har världens minsta ögon med världens mest opassande mått emellan. Han har en skitful frisyr som kanske var modern när jag gick på högstadiet. Han gör jättefåniga miner som gör att han ser korkad ut. Och han väljer att sjunga duett med Carola. Det säger ju en del. Vilken jävla skräck att kolla på eländet. Nä tack, då skriver jag hellre pubertala utseendefixerade texter att publicera till allmän beskådan.


Men det är ju inte nog. Jag vet inte om det stämmer att hon är med i kväll men det finns en till person som har figurerat mycket i Aftonbladet (eller på aftonbladet.se rättare sagt) den senaste veckan, fast på högerkanten bara. Det har i alla fall gjort mig misstänkt på att hennes uppträdande i Mello är nära förestående. Sanna Nielsen. Sanna Nielsen. GUD, hur ser hon UT?! Ända sen hon kom in i puberteten har hon sett ut som en 40-årig, piffig men omodern småstadsfru. N.B att hon fortfarande inte är mer än 23 år gammal! Sist jag kollade hade hon en platinablond, uppklippt, plattångad frisyr med lugg, sjukt ohett. Jag mår fan illa när hon äntrar en scen.

Ska man vara så här taskig får man allt bjuda på sig själv lite också

'cause I'm a R.I.P.

Det här med att missförstå ord och uttryck, något man ofta gör som barn, är ju rätt kul alltså. Fan, det händer ju fortfarande att det går upp ett ljus för mig, var ju bara något år sedan jag insåg vad delarna av substantivet modellera betydde liksom.

När jag var liten brukade jag ofta lyssna på sådana här Disney-kassettband, med tillhörande små bilderhäften och det var dags att vända blad "när du hör det här ljudet". Jag hade bl a Micke & Molle (skitsorgligt och läskigt, klarade knappt av att lyssna på det), Djungelboken 1, 2 & 3 och så En julsaga dårå. Den här Disney-varianten av en julsaga alltså, där Joakim von Anka spelar Scrooge, Långben spelar Marley, Kalle Anka Scrooges brorson och Musse Pigg spelar den stackars bokhållaren.

Vad V.I.P. betydde, hade vi barn av någon anledning lärt oss rätt snabbt, det var ju viktigt sådant där, vi höll ju på och gjorde proffstecken och allt möjligt. Proffs Proffs och V.I.P. Så, när Scrooge står på kyrkogården med den framtida julens ande och tittar på sin egen grav, prydd av en gravsten med överskriften R.I.P. inser jag ju efter lite hårt barnfunderande att det måste betyda Rich Important Person. Han var ju det Scrooge, rik. Vad kunde det annars betyda?

Fan va jobbigt det blev sen, när man såg fler filmer från U.S.A. och hela jävla kyrkogårdar var fulla av R.I.P.-stenar, är det nån slags rikemanskyrkogård det här ellerrrrr??

Det regnsnöar ute.


Andra bloggar om språk

eeh. Prag i november

Heh, ok. Förlåt för det här skräpinlägget. För det är vad det är. Skräpet av bilder från Prag i november som jag ju redan lagt upp någon annanstans. Nämligen HÄR. De flesta som läser här har väl redan sett dem, but still. Men här kommer hur som helst några andra foton dårå. Enjoy.

Jag började min resa på Kastrup. Eller ja, min flygresa alltså. Men först åt jag lunch på O'Learys! På Kastrup alltså. Fett lyxigt va?

Väl i Prag satt jag mig och väntade på Eva på kafääää. Först drack jag svařák och sen mintsorbet! Eller var det tvärtom? Trevligt som fan i alla fall.

Eva bodde ju numera på Letná typ. Liksom på toppen av den här gatan som jag ju faktiskt lärde mig namnet på men sen glömde jag det igen. Mariane something something. OK, jag kollar väl upp det då: Eeh nähä Milady Horákové var det visst. Tror ni det betyder Milady som i My lady? Jag misstänker det! Jamen, jaja den här bilden är ju från botten av gatan, ända nere vid Strossmayerovo náměstí alltså.

En dag gick jag till slottet eller jag menar Strahov-biblioteket och jag gick dit från Hradčanská (ja det är ju en bit, men den här gången hade jag ju tid och lust). Jag vet inte om jag inbillar mig men kan man säga att det här huset är liiiiite kubistisk-inspirerat? Hm I dunno men jag tycker att det är rätt fräckt.

Evas lampa. Den säger ganska mycket om hur det var inrett i lägenheten faktiskt, så ni får inte se några andra bilder därinifrån.

Žižkov, žiželižižfov. Snart är det nog superupprustat och dyrt i den här stadsdelen också. I alla fall så är det backigt och gött här.

Japp, det var det! Kanske åker jag till Prag snart igen men då kommer det vara för varmt för svařák!

bara fyra stycken

Nu är den slut i år igen, flimfesvialten. Jag har bara sett fyra stycken filmer men jag är nöjd med vad jag fick faktiskt. Bäst var Jagdhunde (Hounds) som var tysk och snygg och skön och rolig och med bl a en skruvad men otroligt fint plågsam julaftonsscen som på filmduken blev fantastiskt humoristisk och bra.


Jag såg också en fransk skön film, Avant que j'oublie (Before I Forget) om en åldrande gigolo som ännu försökte leva det goda, eller kanske bara det normala livet men det hade ju sina svårigheter.


Vidare var det kul att jag kunde få lite vatten på mitt-nyfunna-intresse-för-Turkmenistan-kvarn genom att se den finska dokumentären, Pyhän kirjan varjo (The shadow of the holy book) om en av jordens mest bisarra diktatorer. Sjukt skum.


Den här Sie, Je (Lust, Caution) såg jag också, eftersom man fick en gratisbiljett. Annars hade jag inte gjort det och jag säger väl samma sak efteråt. Den var ju spännande och bra, verkligen inte dålig men det var ju inget Wow efteråt direkt.


Jag hade velat se några fler filmer också men många av dem kommer på svensk bio så det fick va. Önskar att det hade varit fler rumänska filmer på festivalen och i och med att jag sa det nu kan jag ju lobba för länken till Hynek Pallas för jag hittade till hans blogg precis just för att han skrivit en bra artikel i Svd om "det rumänska filmundret". Alla rumänska filmer jag har sett har vart sviinbra! Till exempel Niki & Flo!


Well. That's it. Nä förresten, 2006 jobbade jag på festivalen, då såg jag ganska många filmer.