När tiden står still och jag står i centrum

Så fint som Isabelle Ståhl här skriver om tåg, kommer jag aldrig att kunna.

"[N]är jag omsluts av tågets elektroniska livmoderkropp och låter hundra mil av döende natur och öststatig arkitektur dundra förbi i 290 km/h utanför så känner jag ofta ett starkt närvara; dimslöjorna glider bort från varat, allt blir så klart."

Östra Tjeckien

Stöde

Ånge

Budapest

Schweiz

et Bâle!

Skyfallet

Dansande hus, suisse-style

Åh hej och hå, jag är ju i Göteborg nu alltså, UTAN DATOR (nä, don't get me started), har

bloggat genom Christians dator medan han var borta och nu är jag hos Magnus. Snällt snällt snällt av dem.

Jag åkte aldrig till Paris, förresten. Först skulle jag kanske få sova där hos en kompis till Amélie, fast jag bestämde mig för att bara stanna över dagen och ta ett nattåg hem. Fast det ville inte kvinnan som jobbade i biljettförsäljningen på tågstationen i Lyon. "Yada yada yada 190€ [...] ingen annan möjlighet [...] du kan inte åka med interrail Lyon-Köpenhamn [...]". Nu tror inte jag på detta, men jag kände inte riktigt för att spendera mina 11h i Paris på en tågstation för att försöka ta mig hem för billigare än 1700 späääääääänn. I och för sig sa hon också att jag inte kunde ta mig hem från Basel heller. Men där fick hon tjiiiii (fastän hon nog inte bryr sig), yada yada yada, internetcafé, boka biljett i Genève, yada yada yada, byta i Hamburg; jag spenderade 6h i BASEL! Åh Basel, så fin hon var! Jag skojar inte, men med en 20-kilos ryggsäck och diverse (ok bara ett) skyfall så orkade jag inte ta mig så långt.

Men jag läste en broschyr, det finns en fin flod, jättemycket kultur, och lite sådär. Det bästa jag upplevde, förutom att ligga på en mur och lapa sol, var att Burger King tog VISA-kort OCH hade en vegetarisk burgare .

Oj, nu ska jag söka jobb i Spanien, men jag kanske bloggar någon mer gång