À Lyon chez Amélie et son papa

Första anhalten var hos Julien, det här är hans familjs trädgård, den var underbar! Totalt kaos, men total växtkraft. Här växte aprikoser, hallon, bambu och allt möjligt i en enda röra. Det bästa var att utifrån såg huset ut som ett vanligt hus i en stad liksom. SÅ vill jag också bo, mitt i stan men med en trädgård (där GODA saker kan växa!)

Amélie jobbade på dagarna, så jag roade mig själv. Bl a med att ta mig till gamla Lugdunium anno 43 f Kr. Hit tog jag mig med en förarlös métro!! Det VAR coolt. Plus en funiculaire uppåt en bit. Jag prenumererar på bergsklättrande resor

Notre-Dame de Fourvière - "vad är det där för ett slott?"

Efter att ha mött upp för en öl med Nicolas och Natasha (som jag faktiskt träffat innan, över en tjeckisk middag i Prag. Så jag var "tjejen som var med när jag åt friterad ost och medovka". Natasha hade tyckt om kakan så mycket att hon köpt med sig en bakmix hem!) gick vi längs Rhônes nyrenoverade strandpromenad (det var verkligen fint!) till en restaurang

Restaurangen hette Brasserie Georges och något liknade hade jag aldrig sett (men så är jag ju ganska osedd också ..:), det var mycket strukturerat inrett, med bord rad efter rad, vi räknade ut att det borde få plats ungefär 1000 gäster samtidigt, om man bara räknar inomhus. Kyparna sprang raderna fram och tillbaks, de sprang och sprang och verkade mer stressade än på Mc Donalds. Men det gjorde inget, för det var sjukt trevligt

Amélies pappa gjorde oss också sällskap. Men mer om restaurangen: "Bonne bière et bonne chère depuis 1836". Det bästa var väl inte att det var så himla stort och att kyparna sprang, utan att det var så fiiiiiiiiint! Inte extremt dyrt heller, en rätt kostade runt 100-lappen har jag för mig

Efter måltiden tog vi oss till en av båtarna som låg längs Rhône för lite öldrickning tillsammans med Zoë och hennes ägare, tillika Amélies fars vän

Och Natasha är min synfelskompis!!

Jag trodde jag var säker när jag gick till muséet på en tisdag, men icke, de hade bara öppet onsdag-söndag. Vad är det för sätt??

Och inte kunde jag utnyttja hyrcyklarna som fanns nästan överallt heller, det var så himla billigt, typ 1 euro/dag, men maskinen ville inte ta mitt kort

Så jag gick på stadens zoo, tro't eller ej. Jag tyckte mig se vissa stressyndrom, men jag är ju ingen zoolog direkt

Biblioteket i Part Dieu, man måste ju kolla in ...