Praha-Göteborg

Strossmayerovo Naměstí 21 februari 2007. Här är Ágis, Felix, Vincents hus. snyft

Tillbaka i Göteborg ("forever"). Känns finemang. Jag blev sjuk på vägen hit så nu går jag mest hemma och hostar och ojar mig. Men lyxigt som det är att vara nyhemkommen har jag blivit bjuden på en väldig massa mat! I dag var kulmen tror jag, med lunchbjudning hos Gustav med Ran och G, hårt pluggande. På kvällen var det dags för Majorna och Mollan + vänners måndagstradition. LYX i stora lass!


Har med andra ord lämnat Prag. KONSTIGT. konstigt.

Berlin

preface: Vi har inget internet langre, eftersom vi har slutat betala rakningarna (eftersom vi ska flytta). Jag har hallit mig lugn trots det, men eftersom min dator ar glapp i elkabeln kunde jag inte fortsatta se Seinfeld, det som har varit raddningen. Sen ringde jag upp all min credit pa mobilen och da fick jag nog sa jag gick till ett internetkafé, dit Eva redan gatt (hon brot igenom snabbare an jag). Jag vill ju fa upp fotona fran Berlin liksom!Nu far vi se om det gar dara. Jag tog inga fantastiska bilder dar, dock var staden i sig sjalv ett underverk (kan man saga), sa jag ar verkligen nojd anda. Och apropa bloggen sa kanske jag inte aterkommer forran jag ar tillbaka i Sverige (vilket jag ar pa lordag), vi far se. Inte pa msn heller. Eller dylikt.

Det jag egentligen gjorde dar var ju att halsa pa Magnus & Sandra som var lika fina och snalla som vanligt, har star Sandra pa deras gata medan vi vantar pa Magnus som sprang hem och hamtade kameran. Bade Sandra och Magnus har skaffat Berlin-bloggar, hurra!!

Berlinmuren, ja alltsa hej, men jag har ju aldrig varit i Berlin forut. Jag var storogd och fascinerad och dylikt

Aaah, jag onskar verkligen att vi hade haft pingisracketar! Jag fattar inte hur det kan komma sig att denna superdupersmarta idé med betongpingisbord i parkerna inte spritt sig till Goteborg

Vi drack vin, det ena gott, det andra odrickbart, gissa vilket som var vilket! (Magnus fixade i vilket fall som helst biffen sen, genom att rusa ut i natten och kopa ett nytt och gott vin!)

Men sen hamnade vi pa roliga Familjen Addams-baren, som hette White Trash. Dar hade de asgott kaffe klockan halv fem pa morgonen

Det VAR jattespannande med all denna nutidshistoria!! For ovrigt kan jag VERKLIGEN rekommendera boken Berlin av Carl-Johan Vallgren, en fantastisk guide till Berlin. Jag ska kopa den sa fort jag kommer hem

Aven i Berlin har norrlandskan fatt fotfaste (brunflacken)

Bombad-under-kriget-kyrkan med dess nya kyrkbyggnad och klocktorn pa varsin sida

Für dich

till (den andra) Magnus

Var det här grejen du ville ha kort på? Jag har tappat bort kartan. Klicka för rejält mycket större.




Ja, vi var alltså på the Cross i går (the Cross borde nästan få en egen kategori här, men istället säger jag att fler bilder finns här, här och här) och träffade Miguel, som jag inte träffat på År och Dar, I tell you! Miguel köpte Becherovka till oss ... men det gick bra.


Kaisu kom och jag tyckte det var helt hilarious att hennes näsa blev röd av ljuset.

Så hon var tvungen

att hämnas.

Uteserveringen var helt nedplockad, men det regnade, så det gjorde inte så mycket

Jag åker till Berlin i eftermiddag och kommer tillbaks på måndag, so long!

påverkan

Usch usch. Jag vill kräkas. Jag vet inte varför men jag blev helt illamående av att få reda på att Johanna Sällström har dött.

Mitt Zoo

Alla mina fina kakformsdjur

Hjälp mä

"[...] - then, if perception is theory-laden and subject to historical variation, to different saliences, and to different forms of habituation, and if (more pointedly) artworks are deliberately contrived artefacts and their perception conformably disciplined (also artifactual), then it is doubtful that either artworks or their perception will yield universal regularities or necessities ranging over the whole of the visual art (no matter how carefully the visual arts are defined)."

(Joseph Margolis; The Philosophy of the Visual Arts: Perceiving Paintings,

found in “The Blackwell Guide to Aesthetics”, edited by Peter Kivy, 2004).

Letiště Ruzyně Praha

Dagen innan jag åkte till Göteborg, var Prags flygplats stängd p g a ett väldigt snöande. Detta resulterade bl a i att Lucys pojkvän inte kunde ta sig till Prag från England utan de fick göra en abrovinsch och mötas i Berlin. I vilket fall som helst, när jag skulle åka hade de öppnat flygplatsen och med all snö som låg så stilla och fint, visade Ruzyně sig från sin bästa sida. Utseendemässigt i alla fall. Förseningar så det stod härliga till var det tyvärr frågan om, bl a för att en viss startmaskin hade "snöat in". Men jag kom i alla fall i väg till slut.

Nu är det hårdkörning med estetiken som gäller. Det här är vad jag skriver om. Blandat med någon slags försök till filosofi. Det är sådär.

Saker jag har glömt att berätta om Prag

Narodni Divadlo

Granne med oss bor en, tror vi, papegoja. Det tog några veckor innan vi kom på att det måste vara en papegoja som gjorde de där skumma ljuden. Jag var till en början helt övertygad om att det var ett mekaniskt ljud. En katt låg också som förslag ett tag. Den låter oftast på kvällen, och oftast likadant, men ibland får den till visselljud och andra skumma grejer.


Det finns så otroligt många hundar i den här staden (och hundskit på gatan)! Inte herrelösa hundar alltså, utan det finns jävligt många hundägare. Hundarna här ser inte riktigt normala ut, rasmässigt (eeh alltså, jag skoja ba). Jag har verkligen aldrig varit något fan av hundutstälningar o dyl, men när jag ser hundarna här tänker jag ofta saker som: "De där bakbenen är allt lite höga" eller "Huvudet är oproportionerligt litet". Ja, de ser helt enkelt lite lustiga ut, de pragska hundarna. ROLIGA att titta på är de, minst sagt!


En sak som verkar vara vanlig när man har barn i 3 - 5-årsåldern, är att barnen cyklar på en trehjuling när man är ute på stan eller i parker. Inte riktigt en trehjulingscykel heller, utan en plastig sak, som man kanske brukar ha hemma på gården att leka med. Kanske i form av en traktor. Det är ju bra att barnen rör på sig, istället för att sitta i en vagn, och samtidigt går det inte lika långsamt som det skulle göra om de skulle gå. men nog skulle jag vara orolig att de skulle köra ut i trafiken (den ja ..).

lyckoskor

Yeeayh, I think these will be my LUCKY shoes! 'Cause after spending some hours in Bombay Cocktail Bar with Barbara and some belgians and other french speaking people (without speaking a single word of french unfortunately), walking up the stairs to our flat, I found a 100 korun bill! Watcha say about dat??

Le dernier repas

Magnus åkte hem igår och dagarna innan var det mycket spanande och ätande. I onsdags hade vi tänkt åka till Plzen, men alla sa att det var sååå tråkigt där, och det tog vi som ursäkt för att sova lite längre och istället utforska Prag ännu en gång. Bussen mellan Jinonice och Dejvická hade vi inte åkt än t ex.

Först behövde vi ju äta! På kafé Slavia kan man få tjusig mat och i vissa fall (men inte i detta) levande pianomusik!

Must love czech case

Det här hotellet har jag alltid vart lite sugen att bo på

Vi klev av bussen vid Malovanka och tog spårvagn nr 22 till Bílá Horá (jättefin färdväg!), där det var rätt interessant. Vi hittade det här gula jättefina huset, täckt av klotter och där en bil/gummiverkstad verkar ha varit inhyst (för längesedan).

Vi hade kommit till världens ände!

Sen åkte vi hem med vagnen

Nej det gjorde vi ju inte alls förresten! Vi åkte in till stan och satt oss i en vinbar (ett vinkafé kan man säga) med vin och ost (mmm) och en het föreställning med en italiensk 20-årig hårslängande ragazza och en tunnhårig äldre man. Ja det är sånt jag har pysslat med de senaste dagarna!

Narodni Knihovna for real

När vi besökte Nationalbiblioteket tog jag den här, inte alltför lyckade bilden på deras läsesal. Den är ju, trots kvaliteten på bilden, rätt så imponerande. Så i mina försök att börja ett nytt studieliv tog jag med mig estetikboken för att läsa där. Det var inte så lätt som det först lät. När vi var där sist hade vi ju vår lärare som guide så jag hade inte tänkt på att det skulle vara krångligt på något vis (hm men helt klart blir ju allt krångligare när jag inte talar språket!). Så här går det i alla fall till på Narodni knihovna:


1)Först, häng in jacka och väska i den bemannade garderoben. Du får inte ha med dig en väska in i biblioteket (du kan sno!). Om du har mycket prylar som du måste ha med dig in (pennor, böcker, miniräknare, i-pod osv) kan du få en narodni knihovna-kasse att ha det i. Det kostar inget att ha sin jacka här och det är obligatoriskt vad jag har förstått.


2)För att komma in i biblioteket behöver du ett lånekort, eller, som blev min lösning, ett dagskort. Dagskortet får man inte låna några böcker med men man får sitta i läsesalen och studera. Dagskortet kostar 10 korun och man får gå in och ut hur många gånger man vill under dagen.


3)Om du har egna böcker med dig, i mitt fall The Blackwell Guide to Aesthetics, måste du ta en lapp som ligger tillgänglig i ankomsthallen och skriva namnet på boken, datum och ditt namn på den. När du sen är på väg in lämnar du lappen till vakten, som godkänner och ger dig tillbaks den. Du visar honom också ditt lånekort/dagskort. Behåll boklappen, för när du ska gå ut får han tillbaks den.


När man kommit så långt är det bara att hitta en plats och börja läsa. Så tomt som det är på bilden, var det inte när jag var där igår, men jag fick i alla fall plats. Det är ganska trångt där, men om man skjuter in stolen ordentligt så kan folk komma förbi bakom en. Mitt efterlunchpass satt jag dock bredvid en kille, som i sin tur satt längst ut på raden. Varje gång någon behövde komma ut, kände han sig nödgad att kliva upp och lyfta in sin stol. Vi andra nöjde oss med att sitta kvar men tryckta nära mot bordet. Han var jävligt snabb också, ibland tänkte jag att den här gången kommer hon att hinna förbi, och han fattar att han inte behöver kliva upp varje gång, men nä, snabb som en vessla ur stolen var han! Som ni märker hade jag svårt att inte koncentrera mig på detta.

till Magnus

Bu!


( ryggsäcken - hahaha!!)

Uppåt

Yey, electrodans på Uppåt Framåt! Eller, ärligt talat så var musiken inte så dansvänlig, inte då på slutet. Fast gissa vad de spelade i början? Såklart; NO COKE! Och en fin remix på Hello Africa.

Maria & Lovisa

Grejen med kvällen var att det var Weekday-(födelsedags?)fest. Gratis tårta och öl. Sjuk kombo, men jag fick i alla fall beskåda den största tårta jag någonsin sett.


På söndag åker jag tillbaks till Prag igen. Men sen kommer jag tillbaks till Göteborg i slutet på februari/början på mars. Back to Biskop! Kul va?

Filmfestivaltältet och Hisingssushi

I måndags lurade Gustav med mig till Filmfestivaltältet. Det var inte så jättesvårt, eftersom en sak jag hade föresatt mig att göra medan jag var här, var att dansa i tältet. Hellsongs spelade, ingen dans just då, men det var inte alls särskilt dumt, utan mycket fint.


Men sen då! Så springer jag in i Ann-Sofie som ju emigrerat till Skellefteå, men var tillbaks för att cocktail-värdinna under filmfestivalen! Tjiho! Inte blev det sämre av att hon ledde mig till värsta bra platsen under infravärmen, där Maria, Lovisa & Petrus också satt!!

Titta va fina de är, Annso & Lovisa!

och Mariaaaaaaa!

Men sen blev det disko ändå! Bra musik alltså det började med No Coke (!!) och sedan fortsatte det med Drop it like it's hot!

Gustav exalterad efter No Coke-dansen

Som om det inte kunde bli bättre blir jag dagen efter hembjuden på sushi hos Maria & Martin (på Hisingen, ååh va härligt det va att åka dit, seriöst). Det var ett väldigt rullande och kuddande (Annso tyckte att kuddar var det bästa och sötaste sättet att göra det på), och som synes dividerande hur det egentligen är bäst att göra. Men tillslut stod allt på bordet ^^ och mmmm. Sen blev det mer vin och jag gick hem över bron i världens göteborgsblåst.

update

Den blev ju rätt hyfsad, bilden, fick klippa bort muren som kameran stod på bara.

Dagen efter var det smaskmiddag! Kolla bah!