Eskapism per fordon

Jag älskar verkligen att åka tåg. Det är så löjligt. Men det är då man är närmast ett annat liv, tycker jag. Ett filmiskt liv. På samma sätt som när man gör fattigmansespresso på gasspis. Ren njutning. Det gör inte så mycket om du är vemodig, då blir det ett bara ett melankoliskt drama. Apropå allvarliga dramer och mokabryggare har jag väl sällan haft sådana upprymda stämningskänslor som när jag såg Sous le sable av François Ozon. (parentes.)

T o m när jag egentligen vill mörda mina medresenärer (de brukar då vara i högstadieåldern) kan jag ändå uppskatta att jag får åka tåg. "Här sitter jag och genomlider prövningar på tåg" liksom.

Allra roligast är det att åka tåg i andra länder. Det finns ju så mycket som är annorlunda och olika. Som man kan notera och förundras över. Tvåldispensrar t ex. En resa från Göteborg till Lausanne med tre olika tåg, gav mig fyra (tre) olika tvålvarianter. På det första tåget var tvålen slut. Mellan Köpenhamn och Basel (nattåg) slog de till med både en tvålkvarn (jag tycker de är ascoola) OCH skum (lite modernare än kvarn?). Mellan Biel och Lausanne (hur kom jag till Biel??) hade de vanlig flytande tvål. EH JA, men i alla fall. Såna saker. Eller att man får åka kupé, att det står på ryska på nödbromsen, eller att man får eller inte får röka. Eller klassisk musik-tema tåg - Smetana - där informationsjingeln inför ett utrop är en Smetana-strof.

Denna tågfetisch och min oförställda kärlek till Tjeckien med omnejd gör att jag peppar ihjäl mig inför min kommande semester. Det är iof lite oroande att jag fortfarande inte bestämt mig för om jag ska köpa interrailkort eller varje biljett var för sig men jag tvivlar i alla fall inte på att jag kommer att få sitta på en massa centraleuropeiska tåg. Efter bara några dagar i Prag ska jag tåga ner till Bukarest. Det är ganska långt. Enligt tidtabellen man kan hitta på bahn.de (bästa sidan!) tar det minst 22 h. Inget knussel här inte ...

Efter bröllopsyra i Bukarest kommer jag att ta mig upp igenom Ungern, för att så småningom komma tillbaks till Prag igen. Ungern längtar jag till mycket. Men jag har aldrig varit där, har inga förväntningar på hur det kommer att vara. Något som jag däremot ser mycket, mycket fram emot att återse är Bratislava. I somras blev det 24 h i den stan och det gav mersmak. Indietown, eller hur var det?

Jag läser Donaubloggen för inspiration och information.

Tjeckiska spår

Bratislava

Hej, jag ville berätta om Bratislava, en stad som överraskade med en egen stil, en snygg stil och med indiefolk! (trodde aldrig jag skulle säga det med sådan upphetsning.) Det är ju jävligt uttjatat att hålla på att härja över hur dåligt klädda folk i allmänhet är i Tjeckien men kära hjärtanes, kommer man från early adopting Sweden, närmare bestämt indietown (Göteborg), då kan man bara inte låta bli att lägga märke till sånt. Ytligt är det också. I alla fall, det finns ingen street style i Prag. Alls. Folk har kläder på sig, that's it. Herregud, det är väl jättebra. Folk bryr sig om annat, det är helt OK. Jag försöker (vet inte om jag lyckas) inte säga att man måste ha en klädstil, det spelar mig inte så stor roll. Jag försöker bara säga att jag åtminstone lägger märke till det faktum.

Bratislava då? Som jag trodde skulle vara en smått identisk lillasyster till Prag på många vis (fast Donau slår väl Vltava i och för sig?). Det hade jag helt fel om. Jag tyckte inte det var likt Prag alls faktiskt. Där fanns en helt annan air, och rent folkligt så fann det unga tjejer med en uträknad men avslappnad stil (inte som enda dogm "kortkortkort kjol är en skön stil som täcker det mesta" (pun intended)). Vi hittade indie i Slovakien! Kändes som hemma änna.

Vad all den här kärleken till de störiga indiekidsen kom ifrån kan man verkligen fråga sig. Hade jag redan börjat längta hem till Göteborg efter bara fem dagars resa? Eller var det den nu så snart förestående tvåmånadersflytten till Sundsvall som fick Göteborgshjärtat att klappa lite extra? Annars brukar ju indiekidsen inte vara källa till några moderskänslor direkt. Eller hjärtekänslor alls. Men tji, Bratislava var fint, åk dit! Du smälter in!