mörkt

Ett slags novembermörker kanske. Få inlägg, tom hjärna, sitter och gråter över tangentbordet en helt vanlig tisdagskväll. Fastän jag gjort saltlakritsfudge.

För en dryg månad sedan läste jag om AIK-tvillingarna och den jävla, jävla cancern. Och idag den oundvikliga nyheten att gallcancer förstört liv igen. Jag läser om andras sorger och kanaliserar mina egna och det här kom så väldigt nära.

Jag vill inte skriva sådana här inlägg egentligen, andra gör det bättre. Att skriva sentimentalt offentligt, det är inte min grej. Men nu sitter jag i alla fall och läser DN, slötittar på Seinfeld, hulkar och tänker på mina kusiner.