svar på tal

Jag är alldeles för upprörd över det som händer i bl a Libanon för att kunna skriva något om det, även om jag skulle vilja.


Täppas, får vara hjälten i det här inlägget istället! Kolla gärna in resten av den bloggen också.

restips

Så här hade det nog sett ut i Barcelona om jag hade följt med

I min Praha-post skrev jag om ett schysst kafé som jag var osäker på vilken gata det låg på. Kan nu dock tala om att jag hittat ett kvitto därifrån, och adressen är Karolíny Světlé 30. Stället heter Duende och de har t o m en hemsida.


En annan sak med Prag-adresser är att jag har hittat Dahabs korrekta adress. Jag skrev ju att den ligger på Dlouhá 33, men det är ju i själva verket grillen Dahab som ligger där, och restaurangen på tvärgatan. Rybná 28 närmare bestämt. Rans The Prague Post: Dining Out Guide från 2003 har alltså redan kommit till användning! Christian berättade att när de var på Dahab nu i juli så var det orientalisk dans!


Pedram är i Barcelona (...) hos Pegah och synd för honom fick jag ett väldigt bra tips på en sida där man kan hitta en massa vegetariska restauranger (och symaptiserande) i Barcelona. För sent alltså, efter att han åkt. Jag hoppas att han kanske har hittat många själv, så att han inte hade behövt denna sidan. Men för andra kanske den kan vara till hjälp. I love planering (ibland).

frisörer

På kvällen kollade vi på Carl-Einar. Han gjorde kondomtricket!

I går lämnade jag blod för jag hade läst att man skulle det. Jag var inte den enda som hade känt sig lika skyldig, så man fick sitta och vänta i ungefär en timme för att bli tappad. Men äh, det är ju skönt att slappa och jag var ändå lite seg.


När man går till blodgivningen fast man inte vart där på ett halvår, eller till och med mer (man får som kvinna lämna blod max var 4:e månad), så är de alltid lika snälla och förebrår en inte alls på något sätt. De säger bara att man är så duktig så kommer och så vidare. Dessutom får man macka, kaka, saft, kaffe och till och med ersättning (jag använde min till att betala mitt nya skrivbordsunderlägg som jag sen köpte). TROTS att det ju är livsviktigt att det lämnas blod och att fler borde göra det oftare. Eller kanske just därför. För hur skulle det vara om man kände dåligt samvete varje gång man skulle lämna blod och visste att nu skulle man bli ifrågasatt varför man inte kommit tidigare.


... Som hos frisören! Vad är det med dem egentligen?? Det är MITT hår, men ändå är det som om man har begått något slags folkrättsbrott om man inte går dit var 6:e vecka (sic!). Jag tror det kanske var förra gången som jag var hos en frisör som jag kröp till korset och erkände att jag inte varit hos en frisör på ett år eller vad det var. Jag ville på detta sätt förklara mitt eventuellt sneda och ojämna hår. Men hur trevligt är det att frisören med dramatisk ton svarar: "Varför haaatar du oss?"? Herregud. Lache moi tranquille.

ingen dans

Klockan är 01.43 och The Eye har haft öppet i en timme och en kvart. Det känns skönt att jag och Gustav istället satt på en bänk i Biskop och drack folköl och åt gamla goda småkakor (från i tisdags). Så att man är hemma nu och snart får lägga sig i sängen, kanske läsa lite, och sen sova tills morgonen är här. Istället för att dansa tills dess. Något som ju låter hääärligt, men vad orkar man egentligen med? Kan det vara så att fler istället vill dansa i morgon? Det kanske jag vill. Eller kanske inte? Det är svårt att veta nu, men rätt musik och rätt danspartner kan ju få en till det mesta.


GP från London innan och soft häng i min egen soffa. Skön fredag, thank you very much. I morgon ska jag duscha.

Snart är det slut. Eller börjar.

Vi pratade i början av sommaren, innan det blivit varmt, (den kvällen som slutade hos Magnus, Jeffreys och taxi till Blidvädersgatan) att ha en pique-nique medan alla var hemma och inte hade försvunnit till Berlin, Prag, Köpenhamn och jag vet inte allt. Jag var bara inte beredd på att det var i går som var den dagen. Det är ju totalt bortkastat att prata om tiden och dess snabbhet men ...


Det var härligt i vart fall, supergod knytismat, av vilken man kan se en del på det lilla fotot. Det man inte kan se är småkakor (två sorter) och sallad med MELON. Samt vin. Det låter som värsta lyxen och det var det. Trodde inte jag skulle orka cyka hem men det gjorde jag, och sov som ett barn efteråt.


Sommaren är som man inte trodde att somrar var längre, eller att de bara var fabricerade romantiska minnen från ens barndom. Det är varmt! Man kan bada lite när man vill och behöver inte känna stress, eller endast hinna bada två gånger innan sommaren tar slut. Badlistan blir nog ganska lång i sommar, och det är ju faktiskt Väldigt lyxigt att kunna gå ner till varma Askimsviken efter jobbet ...

svett

Hur man orkar vara uppe och festa till klockan fem på morgonen, efter en arbetsvecka är egentligen förunderligt, men det är väl kroppens sätt att hjälpa en må bra. Tjeckisk rom fick mig på fötter och vi dansade oss sjöblöta av svett inne på Nef. The Eye rock my world och den här sommaren kommer definitivt att gå till historien som svett-sommaren. Pga av nämnda svett och ett mycket vänligt nattklimat, lämnade vi stan vid tretiden, hämtade spriten som fanns kvar och förlustade oss i gräset i Biskop. Det blev sedan ljust och det hela hade varit mycket roligt.


I dag har jag kollat på Macahan och drömt om Medelhavet som jag inte kommer att få bada i eller se i sommar.

Emma är gullig i Nice 2003

Loubya pollo (typ?)

Jo, men igår alltså, var Pedramski här och ville göra pasta med squash och jag höll på att dööö av tristess av bara tanken, men som tur var hade jag ju bara för någon dag sen kollat i genom våran gamla postgatan-sida och påminnts om den underbart goda rätten loubya pollo. Han var jättebra på den och nu har nog jag också nästan lärt mig.


Så här gjorde vi ungefär:


Rivna morötter, lite hackad lök, haricots verts och sojakött (större än granulat men mindre än quornbitar) fräses med gurkmeja, salt och peppar. Man blandar tomatpuré med vatten och häller på och låter den gona till sig ordentligt och ganska länge.


Så sätter man på ris, sköljer basmatiris, häller på rikligt med vatten, saltar (ordentligt) och oljar. Koka upp och koka tills det är nästan ätbart. Häll av riset i ett durkslag och blanda väl med grönsakerna. Häll olja i botten av riskastrullen och lägg potatisskivor på botten. Efter någon minut häller du blandningen av ris och grönsaker i kastrullen och sänker till ettan eller tvåan. Om riset är lite för klibbigt, eller på väg att bli, lägger man en handduk under locket. Låt stå länge, kanske tio minuter?


Servera med t ex rödlök, yoghurt och tomat. Ställ fram salt på bordet för det kommer att behövas.

Cykelvägen

Jag cyklar över den här bron. Skrajsigt!!!

Har börjat cyka till jobbet. Har gjort det tre dagar. 45 minuter tar det. Jag blir svettig, men det är skönt att få den där tillfredställande känslan av att ha tagit ut sig utan att jag behöver köpa träningskort eller lägga ner tid på att gå ut och springa i naturen. Det känns nästan som att jag får träna på arbetstid.

matfrossa, matblogg

Det hände någon gång emellanåt att vi fotade mat som en mamma hade gjort ...

När jag fortarande bodde på Postgatan med P, hade vi en mathemsida ihop. Vi tog kort på all mat vi lagade hemma och lade upp. På slutet blev det lite sisådär med uppdateringen, trots att jag flyttade 16/10 är den inte uppdaterad sedan 8/8. Dock finns det en hel del matbilder kvar på datorn, det här är ghormesabzi från 12/10. Jag saknar den där sidan lite, även om det kändes som semester, när jag hade flyttat, och kunde sätta mig ner för att äta direkt när maten blivit klar, i stället för att först ta kort på den.


Matgalen som jag ju är, är jag lite sugen på att skaffa en matblogg, eller göra maten till en större grej ... Fast Blidvädersgatan kommer nog att förändras en hel del efter den 21/8 ändå, då min tjeckiskakurs börjar och mina 6 månader i Prag inleds. En Pragblogg i stället för en Hisingsblogg. Och kanske lite mat i vårt planerade kollektiv.

sommarmat

Supervarm kvällssol på balkongen medan maten nedan inmundigas tillsammans med en folköl och mer 50-talsböcker om kannibaler/Nya Guinea. Om 40 min fotbollsmatch som kan gå hur som helst, jag hejar på ingen. Då ska jag äta melon.


I morgon är det Frankrikes tur att gå till final, då hoppas jag att vi hittar en go restaurang att sitta/titta/äta i. Men först ska jag bada i havet.

13 steg mot ett bättre liv

De kom senare på fredagkvällen och förgyllde min helg. Det gick väl sådär med planen att komma till bröllopet i Surte i tid, vi körde 2 mil för långt, det känns misär att jag hade någonting med den saken att göra alls, men det är inget att göra åt nu, och det är väl ändå festen som
är viktigast ...? Hoppas. Dagen efter lördagen blev en ljuvlig härlig dag i sköna Göteborg som ibland kan visa sig från en väldigt ljus sida. Det kändes som om dagen hade mycket, vi radade upp det såhär:

1) Vi lekte med mina träsnurror hemma i lägenheten.
2) Vi gick upp till en slags utkiksplats i Vasastan.
3) Vi tittade på jättefina blommor bredvid Annedalsskolan.
4) Vi gick in i en secondhandaffär (den där det står onda lappar lite varstans; "du kund som provar skor, de hoppar inte upp på hyllan av sig själv, du måste ställa tillbaks dem. Annars kan du handla skor någon annanstans").

5) Vi åt glass på Lejonet & Björnen (det var supergott).
6) Vi köpte jordgubbar för 7kr/litern vid slottskogen.
7) Vi låg på gräset en bra stund och solade, åt jordgubbar (bilden) och njöt av fontänstänk vid något enstaka tillfälle.
8) Vi tog en öl på Villa Belparcs brygga (bilden), bland palmer och very touristy lady.
9) Vi gick och kollade på FLAMINGOS (bilden) som vi råkade lägga märke till medan vi satt på bryggan. Bara för att spä på Miami-känslan liksom.
10) När vi gick tillbaks kostade jordgubbarna 5 kr/litern.
11) Vi åt middag på Maharani och det var ett perfekt val, då de hade en fantastiskt god vegetarisk rätt jag aldrig ätit/sett på indisk restaurang, Paneer Tikka (bilden). Hamnade som vanligt i paltkoma vilket ledde till



12) att vi köpte kaffe (på 711) för att låta maten landa, vi förtärde denna ljuva dryck vid fontänen bakom KTB (bilden), samtidigt som vi plaskade med fötterna (och jag troligen besudlade mina äckliga skavsår med dåliga fontänbakterier) och i alla fall jag tänkte på då vi sist satt här, 2001, och åt falafel medan Emma och Jenny S badade i fontänen.


13) Vi gick till Brunnsparken och åkte hem i kvällsolen. Sen var det bara dags för mig att sova eftersom jag skulle jobba i morse. När jag kom hem från jobbet var de borta.