tänker högt, bara för långt för en tweet (om min träning)

På grund av uppsatsskrivandet har jag knappt tränat alls under det senaste året, några sporadiska träningspass på boxningsklubben är allt det har blivit och nog har jag märkt av det i form av trötthet och slapphet. Av de där armarna som jag lyfte mig till för något år sedan var inte mycket definition kvar.

Nu har jag varit mer eller mindre sjuk i två månader och knappt rört mig alls, på sin höjd haltat till spårvagnshållplatsen. Jag har magrat en aning tror jag. Och fått om än sämre kondition.

Men, nu har jag börjat äta kortison som har gett omedelbar effekt. Jag känner mig betydligt piggare och framför allt otroligt sugen på att träna (det är faktiskt inte likt mig)! Jag trodde att jag skulle bli plufsig och tjock av kortisonet men det har jag inte blivit alls (än?) så nu har jag ett perfekt utgångsläge för dunderträning! Ingen extra last men stor lust!

Elin och jag ska springa intervaller. Enda sättet att göra det roligt med löpträning (det ska bli jättekul). Men sen då? Jag skulle kunna fortsätta med boxningsträningen på boxningsklubben någon gång i veckan (men inte längre onsdagar för då jobbar jag kväll) och kombinera med intervallerna. Det finns även lite gymgrejer där (typ ett traktordäck?!) så att man kan köra lite lyft själv men det är jag inte så bra på. Fördelen med boxande på boxningsklubb är att det är ganska billigt, fast jag kan i och för sig inte använda min tusing till friskvårdskupong där. Jag skulle ju också kunna göra som sist, alltså köpa kort på Friskis & Svettis eller Fysiken (vad välja?!) där man både kan träna asroliga boxpass (utan att behöva lära sig boxas på riktigt - det här med att undvika slag alltså, inte min grej, jag vill bara pangpang) och lyfta skivstång i grupp (bra! Då blir det gjort och rätt!). Jag borde välja det ställe som har roliga pass som passar bäst in i mitt jobbschema för jag kommer antagligen att träna mest på vardagskvällar efter jobbet. Men jag vill börja snart snart snart och än är det bara sommarschema överallt.

Kanske får jag köra armhävningar hemma i vardagsrummet fram till i höst?

Jogga mot jämställdhetsarbete

Vaknade inatt av värk i knä, gnydde och gnällde och kunde sedan inte somna om. Tittade istället på internet och såg bilder från Vårruset och folk som tyckts ha sprungit i lag med sina arbetskamrater. Blev förvånad*.

Friskvård i all ära men om arbetsplatsen ska betala ens medverkan bör detta inte göras under separatistiska former. Jag gissar att ett subventionerat deltagande i motionslopp också är till för att stärka gruppen och den psykosociala arbetsmiljön? Det brukar ses som något positivt att personalen gör något tillsammans utanför arbetet. Det är trevligt att springa med sina arbetskamrater och det är trevligt att få en picknick att äta tillsammans efteråt. Förra året var jag med när några från min arbetsplats sprang Blodomloppet i Slottsskogen (men i år kan jag nog inte vara med eftersom jag just nu är sjukskriven för att undvika att gå på fötterna).

Jämställdhetsarbete blir bäst om det sker proaktivt. Din arbetsplats kanske är kvinnodominerad, kanske består av endast kvinnlig personal? Men försök att inte skapa traditioner inom arbetsplatsen som verkar exkluderande om någon av ett annat kön anställs. "Men vi har ju alltid haft möten i bastun/bytt om tillsammans/haft en sexistisk jargong/sprungit Vårruset."

Skapa inte barriärer som arbetsamt måste raseras när gruppen diversifieras för att förbättra jämställdheten på arbetsplatsen. Var beredd istället!

*Fast varför blev jag det? Jag har själv som tonåring ställt upp i min mammas jobbs lag när de var en kvinna kort


Andra bloggar om Vårruset, jämställdhet, Blodomloppet, friskvård

det blev en träningsblogg

Ville mest uppmärksamma att jag har uppdaterat mina länkar och lagt till några roliga språkbloggar t ex. Jag är väldigt glad att det finns språkbloggar. Sen är jag glad över mina nya skor som jag köpte på Ebbes Hörna i förra veckan också. Men de var ju mest en förevändning för att berätta om länkarna då alltså.

I övrigt kan jag ju säga att det mest irriterande när man skriver uppsats men inte gör det utan t ex bloggar i stället, är att man har slösar bort måltider! Nu är jag snart hungrig igen och har inte fått mycket gjort på min frukost! Bortslösad energi tycker jag!

Sen har jag börjat träna också. Alltså. Jag är faktiskt ganska tekniskt lagd. Jag brukar kunna få i gång skrivare som krånglar, programmera videor, fatta dataprogram ganska fort, och vara rätt praktisk i allmänhet faktiskt. Men fan vad jag inte fixar alla grejer man ska klara när man tränar. Det gäller att inte vara rädd att tappa ansiktet när man ska träna i grupp med någon jävla skivstång och så ska man byta vikter mellan varje övning och själkvklart får man en stång som det är nåt knas med (för det kan väl inte vara fel på mig??) så jag får stå där och kämpa med att få på allt medan alla andra bara snurrar lite lätt på dem och är färdiga för länge sen. (Nästa gång ska jag vara där i väldigt god tid!). Inte ens efter den förödmjukelsen lyckades jag med det enkla att sänka sadeln till önskad höjd på den satans träningscykeln. Jag stod och drog och vred och drog och vred och helt plötsligt sänkte den sig, men för långt och sen visste jag ändå inte vad jag hade gjort. Jag fattar inte. Finns det någon särskild logik och praktik som gäller inom träningsvärlden? Jag måste gå från tech-savvy till mer fit-savvy, helt klart, om jag ska överleva de här tre månaderna med träningskort. Pust.