aaaaah bröllopäää!

Aah, om mindre än en vecka är Gustav och Elin gifta och firade på hjärtat i kartbilden! Och om en än mindre vecka är jag på plats i Böle vid krysset!

Vilken sommarfest och semester! Fram till dess försöker jag göra så mycket intellektuellt arbete jag kan, välja nagellack till bröllopet* (svårt!!!), städa lägenheten inför centraleuropeiska besök och i fyra dagar hantera böcker på lillbibban.

Stort! Glad sommar!

*Engagerade först twitter i en omröstning mellan rött och gult som slutade i 4-4 men där Ann-Sofie kom och lade den sista rösten på gult ("somrigt och glatt!"). Senare under kvällen mottog jag dock ett sms:

Inte gult! Ser sjukt ut! Kramar mamma
någon sekund efter:
Nåt blått skulle gå an!

Jag målar mina tår till svenska flaggan (obs! klänningen egentligen knäkort) men jag vet inte jag. Kanske skulle införskaffa ett kallt rosa lack istället.

Skönhetstips

Jag har fyllt trettio, jag har köpt finare än praktiska sandaler (dock från Ecco) jag har börjat måla tånaglarna. Djuren jag köpte på second hand i Köpenhamn räddar tårna från varandras nagellackskladd.

Svensk ölnärings liv

Sape klagar på att jag aldrig bloggar och när jag gör det skriver jag om Svenskt Näringsliv. Därför lägger jag upp bilder ur hans liv istället: sista och första bilden i min mobilkamera.

kort lunchblogg om Konsten att strula till ett liv

För det första ber jag er beakta Svenskt Näringslivs essens:

"Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vårt långsiktiga mål är
att Sverige skall återta en tätposition i den internationella välståndsligan."

Det är alltså inte så konstigt att deras världsbild och drömmar inte överensstämmer med din. Svenskt Näringsliv har inget mandat att tala om "det goda livet" eller vad som verkligen betyder någonting för den enskilda medborgaren i form av personlig utveckling, en aktiv fritid eller nära relationer. Deras uppgift är att se till vad företag tjänar på. Deras uppdrag slutar långt innan tal om en högre nytta med kultur eller bildning.

Men sen iaf, en hastig kommentar eftersom jag, trots att den funnits ute en längre tid, inte hunnit läsa hela rapporten (finns här) eller än mindre tänka något klokt om den. Lägre studiemedel till humaniorastudenter som en slags piska för att de valt studier som inte ger en hög livsinkomst. Men Svenskt näringsliv, tycker ni att det verkar som att humaniorastudenter påverkas av dylika monetära påtryckningar? Skulle vi då läsa år efter år på förvisso intressanta men utbildningar och kurser som inte ger hos jobb eller i vart fall inte med hög lön? Jag tvivlar starkt på att den grupp ni är ute efter kommer att påverkas.

Kanske återkommer jag.
Läs mer i t ex Sydsvenskan och i Svd så länge.