Jag är ganska lik min farJag hade tänkt att ladda upp en helt annan bild, men efter att ha försökt i två dagar gav jag upp och provade med denna istället. Men nu vet jag inte vad jag ska säga. Bilden är från 1983, mamma och pappa spelar UNO hemma i Emmilis hus. Det måste ha varit Sjöbergs kortleken, för jag minns i alla fall inte att vi hade något UNO hemma. Det jade jag uppskattat om vi hade haft dock. Om någon hade velat spela med en förstås. Jag kompenserade genom att skaffa oss en UNO-lek i Prag.
På fredag åker jag till dom, till Timrå och Emma är äntligen hemma en stund och dagen efter mig kommer det en tysk kille till oss också, synd att jag inte kan någon tyska, tut mir leit.
PS. Vad är dealen med LAMPSKÄRMEN?? Vem har klistrat fast den på fotot??
3 comments:
Åh herreguuuuud...vilken charmig lampa...? hehe Den hade jag glömt. Det ser ut att vara i "sovrummet" med dörren ut till altanen. Jag tror inte jag har några minnen från det, att vardagsrummet var där menar jag...Uno kortleken ligger numera här i Malmö i min bokhylla och jag har glömt hur man spelar...Fick du med spelreglerna när du köpte den i Prag...instruktioner på Pragska kanske...
empan: Jo men hade inte du ditt sovrum upp i "vardagsrummet"? Var det inte då lill-Emmili/stor-Emmili-fotona hamnade på väggen där? Minns du vad jag menar?
hm, ja, jag tror reglerna är på ett svårförståeligt språk. Men vi spelade oss fram till regler som vi tror är de rätta! Kom hit så spelar vi!
Japp det är ett italiensktspel!
Post a Comment